Logga in

← Alla avsnitt

Specialiserade celler och stamceller

Maskinöversättning

Runt 14 år · Gratis

Lär dig

  1. Din kropp har tiotals biljoner celler och ungefär 200 olika typer: nervceller, muskelceller, röda blodkroppar … Alla härstammar från en enda cell, zygoten, genom mitos, så nästan alla har samma DNA (inte könscellerna och inte mogna röda blodkroppar). Varje cell använder bara en del av sina gener. Det är som ett bibliotek med alla böckerna i varje cell: en nervcell läser vissa och en muskelcell andra. Den här processen kallas specialisering. Cellen förlorar inte de gener den inte använder: den behåller dem avstängda.

    I en specialiserad cell hänger formen ihop med uppgiften. Nervcellen är lång och har förgreningar som överför impulser. Den röda blodkroppen har ingen cellkärna och är full av hemoglobin, som bär syre. Muskelcellen är avlång och drar ihop sig: den blir kortare. Spermien har en svans för att simma. Hos växter har rotens celler rothår, som tar upp vatten och salter, och bladens celler har många kloroplaster för fotosyntesen. En grupp likadana specialiserade celler bildar en vävnad.

    nervcellröd blodkroppmuskelcellblad
    Fyra specialiserade celler: var och en har den form som dess uppgift kräver
  2. Stamceller har ännu inte specialiserats. De kan dela sig många gånger och bland deras dotterceller specialiseras vissa: så bildas nya celltyper. Embryonala stamceller finns i det mycket unga embryot och kan ge nästan vilken celltyp som helst. Vuxna stamceller finns i vissa vävnader hos en vuxen, som benmärgen eller huden, och ger bara typerna i sin vävnad: benmärgens ger framför allt blodceller. I laboratoriet har man lyckats omprogrammera vuxna celler så att de liknar stamceller, men det är fortfarande under forskning.

    stamcellen annanstamcellrödblodkroppvitblodkropp
    En stamcell i benmärgen: en dottercell förblir stamcell och andra specialiseras
  3. I dag finns etablerade användningar: benmärgstransplantation behandlar vissa blodsjukdomar, som vissa leukemier, och odlad hud hjälper till att behandla svåra brännskador. Nästan allt annat, som att reparera ett hjärta, är under forskning: stamceller botar ännu inte alla sjukdomar. Att använda embryonala stamceller väcker en etisk fråga. Det finns olika åsikter: vissa menar att de kan hjälpa till att bota allvarliga sjukdomar och andra vill vara försiktiga eftersom de tas från embryon. Lagarna i varje land reglerar vad som får göras.

    Växter har också stamceller: de finns i meristemen, i rot- och stjälkspetsarna. De fortsätter att dela sig hela livet, och därför växer växten.

     embryonalavuxna
    var de finnsungt embryobenmärg, hud
    vad de kan genästan vilken typ som helstfå typer
    exempel på användningforskningbenmärgstransplantation
    De två sorternas stamceller

Lösta exempel

Exempel 1

Julia undrar hur en nervcell och en tarmcell kan ha samma DNA och ändå vara så olika. Hur förklaras det?

  1. Båda härstammar från zygoten genom mitos och vid varje delning kopieras hela DNA:t: de har samma gener.
  2. Var och en använder bara en del: nervcellen de gener den behöver för att överföra impulser; tarmcellen de gener den behöver för att ta upp näringsämnen.
  3. De gener som de inte använder går inte förlorade: de finns kvar, oanvända.

De har samma DNA, men använder olika gener.

Se upp! Många tror att nervcellen har förlorat tarmcellens gener.

Vanligt fel

Exempel 2

Ett barn i kvarteret får en benmärgstransplantation från en matchande donator. Vilka celler i benmärgen hjälper, och vad bildar de?

stamcellen annanstamcellrödblodkroppvitblodkropp
  1. Benmärgen innehåller blodstamceller, som är vuxna stamceller.
  2. De delar sig, och vissa av deras dotterceller specialiseras.
  3. Så bildar de röda blodkroppar, vita blodkroppar och andra blodceller.

Blodstamcellerna ger nya blodceller.

Se upp! Många tror att benmärgens stamceller kan ge vilken celltyp som helst, även nervceller.

Vanligt fel

Exempel 3

Totte undrar varför en växt fortsätter att växa hela livet medan en människa slutar växa. Vad är skillnaden?

  1. Växter har meristem, med stamceller, i rot- och stjälkspetsarna.
  2. De cellerna fortsätter att dela sig, och vissa av deras dotterceller specialiseras.
  3. Så blir växten längre och bildar nya organ hela sitt liv.

Växter växer hela livet tack vare sina meristem.

Se upp! Många tror att växter inte har stamceller.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Välj ut tre celltyper som du har i kroppen, rita deras form och skriv vad var och en är till för: vilken del av formen säger dig det? Skriv sedan ett argument för och ett argument för försiktighet när det gäller att använda embryonala stamceller, och diskutera med någon vilket som väger tyngst för den personen och varför.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Meios och bildandet av könsceller →