Logga in

← Alla avsnitt

Kvävets kretslopp: bakterier, växter, gödsel och atmosfär

Maskinöversättning

Runt 14 år · Gratis

Lär dig

  1. Luften består nästan helt av kväve, och ändå kan en växt få brist på kväve. Kväve är ett grundämne som bygger upp proteiner, till skillnad från kolhydrater och fett. 78 % av luften är N₂, en gas som knappt reagerar med något: växter och djur kan inte använda den som den är. Kvävets kretslopp är kvävets resa mellan luften, marken och de levande varelserna, med bakterier i huvudrollen. Atmosfären är dess största förråd.

    N₂ 78 %syre 21 %övrigt 1 %
    Torr luft, i procent
  2. Det första steget är kvävefixeringen: vissa bakterier, de kvävefixerande, omvandlar luftens N₂ till ammonium. Vissa lever fritt i marken. Andra lever i små knölar på rötterna, rotknölar, hos baljväxter (bönor, linser, ärtor): växten ger dem kolhydrater och en skyddad plats, och de ger växten ammonium. Blixtar vid åskväder fixerar en liten del, och gödselfabriker fixerar kväve med värme, tryck och mycket energi.

    Sedan omvandlar de nitrifierande bakterierna ammonium till nitrat, salter som är lösta i markens vatten. De behöver luft: i en vattensjuk jord arbetar de nästan inte alls. Rötterna tar upp nitratet och växten tillverkar proteiner av det. Ett djur kan inte använda den N₂ som det andas in: det får sitt kväve genom att äta växter eller andra djur.

    kvävefixeringnitrifikationdenitrifikationluft: N₂marken:ammoniumvatten:nitrat
    Kvävets tre former och stegen som förbinder dem
  3. När en levande varelse dör, och även med urin och avföring, går kvävet tillbaka till marken: nedbrytarna frigör det som ammonium och de nitrifierande bakterierna omvandlar det till nitrat. Kretsloppet sluts med denitrifikationen: i jordar och sjöbottnar utan syre, som ett vattensjukt fält, omvandlar andra bakterier nitratet till N₂, som går tillbaka till luften. Kvävet förbrukas inte: det byter form och plats.

    rötterätsdörnedbrytareammoniumoch nitratväxterdjurrester
    Kvävet mellan marken och de levande varelserna
  4. Skörden för bort kväve från fältet. Det ersätts med gödsel, naturlig (stallgödsel, kompost) eller konstgödsel, som industrin tillverkar av luftens N₂. Det hjälper också att växla grödor: efter en baljväxt har jorden ofta mer användbart kväve än efter en spannmålsgröda, eftersom det fixerade kvävet blir kvar i dess rötter och rester. Men mer gödsel är inte bättre: nitrat löser sig i vatten och om det blir över sköljer regnet ut det till floder, sjöar och grundvatten. Där orsakar det övergödning: många alger växer och när de dör förbrukar nedbrytarna syret i vattnet. Därefter för strömmen och algerna bort nitratet. Vatten från en brunn med för mycket nitrat är inte drickbart. Konstgödsel hanteras av en vuxen, med handskar.

Lösta exempel

Exempel 1

Vera odlar bönor i en odlingsbädd. När hon har skördat dem sår hon tomater i samma bädd utan att gödsla, och tomaterna växer med gröna blad. Varifrån kommer kvävet som de använder?

kvävefixeringnitrat imarkenluft: N₂bönortomater
  1. Bönornas rötter har knölar med kvävefixerande bakterier, som omvandlar luftens N₂ till ammonium.
  2. En del av kvävet blir kvar i rötterna och resterna av bönorna. Nedbrytarna och de nitrifierande bakterierna omvandlar det till nitrat.
  3. Tomaterna tar upp nitratet med sina rötter.

Kvävet kommer från luftens N₂, fixerat av bönornas bakterier.

Se upp! Många tror att tomaterna tar upp N₂ direkt ur luften med bladen.

Vanligt fel

Exempel 2

Gunni och Julia mäter nitrat i kanalen. Före regnet var det 4 mg/L. Två dagar efter att ett fält i närheten hade gödslats och efter ett åskväder var det 28 mg/L. Hur många gånger så mycket som förut är det nu, och varför?

0102030före2 dagar5 dagar10 dagarmg/Ltid
  1. Man dividerar: 28 : 4 = 7. Det är 7 gånger så mycket som förut.
  2. Fältet hade gödslats: nitratet i gödseln löser sig i vattnet.
  3. Regnet sköljde med sig nitrat som blev över till kanalen. Med mycket nitrat kan algerna växa för mycket: det är risken för övergödning.

Det är 7 gånger så mycket nitrat som förut, bortsköljt av regnet från det gödslade fältet.

Se upp! Många räknar 28 − 4 = 24 och svarar ”24 gånger”.

Vanligt fel

Exempel 3

Ella bakar bröd med vetemjöl. Glutenet i degen är ett protein och innehåller kväve. Hur kom kvävet från luften dit?

bakterierröttermjölluft: N₂vatten:nitratvetebröd
  1. Vetet kan inte använda N₂ som det är: de kvävefixerande bakterierna omvandlar det till ammonium.
  2. De nitrifierande bakterierna omvandlar ammonium till nitrat, som löser sig i markens vatten.
  3. Vetets rötter tar upp nitratet och växten tillverkar proteiner av det, som hamnar i mjölet och brödet.

Kvävet i mjölet kommer från luftens N₂, via bakterier, nitrat och rötter.

Se upp! Många tror att vetet tar upp N₂ med bladen.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Rita en kväveatoms resa från luften till en lins på din tallrik. Sätt namn på varje steg: kvävefixering, nitrifikation och upptag med rötterna. Rita sedan dess resa tillbaka till luften. Gödsel hanteras av en vuxen med handskar: du behöver inte röra något och inte göra något experiment.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.