Övergödning och bioackumulation: hur miljögifter hamnar i levande varelser
Maskinöversättning
Lär dig
För att växa tar alger och växter upp näringsämnen ur vattnet, framför allt kväve och fosfor. De hamnar i sjöar och hav med gödsel från åkrar, med stallgödsel och med avloppsvatten från hus som inte renas ordentligt. Om det kommer för mycket blir det övergödning: vattnet får mer näringsämnen än det kan ta hand om. Näringsämnen är inte gifter, men i överskott rubbar de balansen i sjön, som sakta återhämtar sig om det slutar komma mer.
Tre källor till näringsämnen Först växer det jättemycket alger och vattnet blir grönt. Men algerna dör och sjunker. Bakterierna som bryter ned dem förbrukar syret på botten. Utan syre dör fiskar och andra djur. Mer näringsämnen betyder alltså inte mer liv: det bildas en död botten. Östersjön, där vattnet byts ut långsamt, har stora döda bottnar. Strömmarna sprider näringsämnena över stora områden.
Så går övergödningen till Man kan bromsa den. Många reningsverk tar bort fosfor och kväve ur det använda vattnet. Lantbrukare kan sprida bara den gödsel som behövs. Remsor med växter längs åarna och våtmarker håller kvar näringsämnen.
Det finns ett annat problem: giftiga ämnen som DDT, PCB och kvicksilver. Kroppen bryter ned dem mycket långsamt och lagrar dem: DDT och PCB i fettet, kvicksilver i musklerna. Det här kallas bioackumulation. Varje nivå i näringskedjan äter många individer från nivån före, och därför ökar giftet uppåt. Det kallas biomagnifikation (anrikning).
Gift på varje nivå (exempelvärden) Havsörnen höll på att försvinna från Östersjön på 70-talet på grund av DDT och PCB. Den återhämtade sig när de förbjöds, även om det som redan fanns lagrat i miljön tog år att försvinna. Hälsomyndigheterna rekommenderar att man inte äter vissa stora rovfiskar så ofta. Om du är osäker, fråga en vuxen.
Lösta exempel
Exempel 1
På sommaren blir dammen i Tottes park grön. Några veckor senare finns det döda fiskar. I närheten finns en gödslad åker. Vad har hänt?
- Regnet spolade gödsel från åkern ner i dammen.
- Med så mycket näringsämnen växte det många alger, som sedan dog.
- Bakterierna som bryter ned dem förbrukade syret på botten.
- Fiskarna dog av syrebrist.
Det är övergödning: för mycket näringsämnen gjorde att dammen fick syrebrist.
Se upp! Många tror att mer näringsämnen betyder mer liv, eller att fiskarna dör av att äta alger.
Exempel 2
Gunni mäter syret på botten av en sjö varje månad: 9, 7, 3 och 1 mg per liter. Fiskarna behöver minst 4 mg per liter. När börjar problemen?
- Titta på kurvan: i juli är det 7 mg/L, mer än 4.
- I augusti är det 3 mg/L, mindre än 4.
- Från augusti har fiskarna på botten problem.
Från augusti, när syret sjunker under 4 mg/L.
Se upp! Många tittar på den sista månaden och inte på när gränsen passeras.
Exempel 3
Julia läser att planktonet i ett exempel har 2 enheter av ett gift och att varje nivå i kedjan har 10 gånger mer. Hur många har sälen?
- Från plankton till strömming multiplicerar man med 10: 2 · 10 = 20.
- Från strömming till säl igen: 20 · 10 = 200.
- Sälen har 200 enheter.
Sälen har 200 enheter: giftet ökar uppåt.
Se upp! Många lägger till 10 i varje steg i stället för att multiplicera.
En utmaning att fundera på
Rita i fem rutor berättelsen om en sjö som får för mycket näringsämnen, från regnet över en åker till fiskarna. Ta sedan reda på tillsammans med en vuxen vart vattnet från din diskho tar vägen, om det går via ett reningsverk, och varför man inte ska hälla olja eller läkemedel i avloppet. Drick inte vatten från sjöar eller dammar.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Klimatförändringarna och de levande varelserna: effekter på ekosystemen →