Matsmältning och upptag: enzymer och näringsämnen i tarmen
Maskinöversättning
Lär dig
Maten består av stora molekyler, som stärkelse, proteiner och fett, som inte kan gå över i blodet. Matsmältningen bryter ner dem i små molekyler. Den mekaniska matsmältningen delar upp och blandar maten: den sköts av tänderna och matsmältningskanalens muskler. Den kemiska matsmältningen förändrar molekylerna, och den sköts av enzymerna.
Matsmältningsenzymerna är proteiner som påskyndar nedbrytningen av stora molekyler. De är inga levande varelser. Varje enzym bryter ner bara en sorts molekyl. Dessutom fungerar det bäst vid en viss temperatur och surhet; i kroppen ungefär 37 °C. Vid för stor värme förstörs enzymet och slutar fungera.
enzym bryter ner till amylas stärkelse sockerarter proteaser proteiner aminosyror lipas fett fettsyror Tre matsmältningsenzymer Amylas, från saliven och bukspottkörteln, bryter ner stärkelse till enkla sockerarter. Proteaser, som pepsin i magsäcken, bryter ner proteiner till aminosyror. Lipas, från bukspottkörteln, bryter ner fett till fettsyror och glycerol. Dessa bitar går över i blodet. Vatten, vitaminer och mineraler är redan små och smälts inte. Det gör inte heller fibrerna: de lämnar kroppen i avföringen.
Saliven börjar med stärkelsen och magsaften, som är mycket sur, med proteinerna. Matsmältningen slutar i tunntarmen, dit bukspotten kommer, med enzymer för alla tre näringsämnena, tarmsaften och gallan. Gallan tillverkas av levern och har inga enzymer: den delar upp fettet i små droppar så att lipaset verkar bättre. Maten går inte genom levern eller bukspottkörteln.
Var saften tillverkas Upptaget är när näringsämnena går över i blodet. Det sker mest i tunntarmen. Dess vägg bildar miljontals små veck, tarmluddet, som ökar ytan mycket. Varje tarmludd har kapillärer med mycket tunn vägg som näringsämnena går igenom.
Tunntarmens tarmludd I tjocktarmen tas mest vatten upp. Där lever tarmfloran: bakterier som jäser en del av fibrerna och tillverkar några vitaminer. Det som inte tas upp bildar avföringen.
Lösta exempel
Exempel 1
I laboratoriet blandar läraren stärkelse med saliv vid 37 °C och droppar en droppe jod var 4:e minut. Man rör inte vid utgångsämnena och provsmakar dem inte. Titta på tabellen. Vad har hänt?
| minut | droppe jod |
|---|---|
| 0 | mörkblå |
| 4 | ljusblå |
| 8 | oförändrad |
- Jodet blir mörkblått om det finns stärkelse.
- I början är färgen mycket mörk, och i slutet ändras den inte: det finns ingen stärkelse kvar.
- Amylaset i saliven har brutit ner stärkelsen till sockerarter.
Amylaset i saliven har brutit ner stärkelsen till sockerarter.
Se upp! Här tror många att stärkelsen bara försvinner, och inte att den bryts ner i mindre molekyler.
Exempel 2
Ella äter en macka med olja. Vilken roll har gallan och lipaset vid matsmältningen av fettet?
- Gallan, som levern tillverkar, delar upp fettet i mycket små droppar.
- Så blir ytan större och bukspottkörtelns lipas bryter ner dem bättre.
- Fettsyrorna och glycerolen går över i blodet.
Gallan delar upp fettet och lipaset smälter det.
Se upp! Här tror många att gallan är ett enzym som smälter fettet.
Exempel 3
Märta visar diagrammet för ett enzym i tarmen. Vid vilken temperatur fungerar det bäst? Och vid mycket värme?
- Den högsta aktiviteten ligger mellan 35 och 40 °C, nära 37 °C.
- Vid mindre värme minskar den, men enzymet är fortfarande samma.
- Över 45 °C sjunker den mycket snabbt: enzymet förstörs.
Det fungerar bäst vid ungefär 37 °C, och vid mycket värme förstörs det.
Se upp! Här tror många att ju mer värme, desto mer aktivitet.
En utmaning att fundera på
Tugga långsamt en bit bröd utan att svälja den under en minut, om du kan äta bröd, och lägg märke till smaken. Blir den sötare? Förklara varför med ordet ”amylas”. Rita sedan ett schema med munnen, magsäcken och tunntarmen och skriv på varje ställe vad som smälts där.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Gasutbytet: lungblåsor och andningens mekanik →