Beroende och förebyggande: varför det är svårt att sluta med droger och hur man undviker dem
Maskinöversättning
Lär dig
Nästan alla droger verkar på hjärnan. Nervcellerna kommunicerar med hjälp av signalsubstanser. En av dem, dopamin, är med i belöningssystemet: den frigörs när vi gör något trevligt, som att äta eller vara med vänner, och motiverar oss att göra om det. Droger aktiverar belöningssystemet mycket starkare och på ett onaturligt sätt, och hjärnan lär sig att söka dem.
Vid upprepat bruk anpassar sig hjärnan. Först kommer tolerans: man behöver mer för att få samma effekt. Sedan kommer beroendet: organismen behöver ämnet för att må normalt. Om det saknas uppstår abstinens, med kroppsligt och känslomässigt obehag och ett starkt sug efter att börja använda igen.
Den typiska vägen mot beroende Beroendesjukdom är tvångsmässigt bruk: personen kan inte styra det och fortsätter fast det skadar. Det är en sjukdom i hjärnan som går att behandla. Det är inte bristande vilja eller en karaktärsbrist.
Tonåren är ett stadium med större risk. Hjärnan fortsätter att mogna till omkring 25 års ålder, framför allt de delar som styr impulser och beslut, och ju tidigare man börjar använda, desto större är risken för beroende. Grupptryck spelar också in: kamraternas tryck att göra det man inte vill. Man tror ofta att ”alla gör det”, men det är oftast färre än det verkar.
Förebyggande börjar med att man skaffar information från pålitliga källor, kan säga ”nej” lugnt och utan många förklaringar, väljer hälsosamma vänner och intressen och lär sig hantera stress utan ämnen. Om det finns ett problem ber man om hjälp av en trygg vuxen, av läkaren eller av en kurator. Att be om hjälp är inte att vara svag. Hjälpnummer varierar mellan länder: det är bäst att söka dem tillsammans med en vuxen.
Så förebygger man Det finns också beroenden utan något ämne, som spel om pengar och okontrollerad användning av datorspel eller mobil. Inte alla som spelar mycket har ett beroende: problemet börjar när man tappar kontrollen och sömnen, skolarbetet eller kompisarna blir lidande.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia läser att en person behöver allt mer av ett ämne för att få samma effekt. Vad kallas det och varför händer det?
- Vid upprepat bruk anpassar sig hjärnan till ämnet.
- Den svarar allt mindre på samma mängd.
- För att få samma effekt behövs mer: det är tolerans.
Det är tolerans: hjärnan har anpassat sig till ämnet.
Se upp! Här tror många att det betyder att kroppen tål det bättre och inte längre tar skada.
Exempel 2
På skolgården erbjuder några kompisar Gunni något som han inte vill prova. De envisas. Vad kan han göra?
- Säga ”nej tack” lugnt, utan att ge många förklaringar.
- Om de envisas: upprepa det lugnt, föreslå en annan plan eller gå därifrån.
- Berätta efteråt för en trygg vuxen.
Gunni säger ”nej tack”, föreslår en annan plan eller går därifrån, och berättar för en trygg vuxen.
Se upp! Här tror många att man förlorar sina kompisar om man säger nej.
Exempel 3
Totte skriver upp varje vecka hur många timmar per dag han spelar på konsolen och hur många han sover. Vilken varningssignal syns?
- Timmarna med konsolen ökar varje vecka: från 1 till 6.
- Timmarna sömn minskar: från 10 till 7.
- Han tappar kontrollen över tiden och försummar sömnen.
Det är en varningssignal: det är bra att prata om det med en trygg vuxen.
Se upp! Här tror många att det redan är ett beroende att spela mycket, eller att det aldrig kan vara det.
En utmaning att fundera på
Hitta på en egen mening för att säga ”nej” lugnt och öva den med någon du litar på. Sök sedan tillsammans med en vuxen upp vilka hjälptjänster man kan vända sig till i ditt land.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Miljöhälsa: luft, vatten och buller som påverkar hälsan →