Direkt och representativ demokrati
Maskinöversättning
Lär dig
Det finns två grundläggande sätt för ett folk att fatta beslut. I den direkta demokratin avgör medborgarna själva frågorna, utan mellanhänder, genom att mötas i en folkförsamling eller rösta i en folkomröstning, som är en omröstning om en bestämd fråga. I den representativa demokratin väljer medborgarna representanter, till exempel parlamentsledamöter eller fullmäktigeledamöter, som beslutar i deras namn och får svara för sina beslut i nästa val.
direkt representativ vem beslutar medborgarna representanterna hur församling eller folkomröstning val och parlament exempel rösta i en folkomröstning välja en ledamot Två sätt att besluta Den direkta demokratin förknippas med Aten, under det femte århundradet f.Kr., där vuxna manliga medborgare beslutade i folkförsamlingen; kvinnor, förslavade människor och utlänningar stod utanför. I dag fungerar den bäst i små grupper, eftersom alla får plats i ett rum. I länder med miljontals invånare är de demokratiska styrelseskicken representativa och har dessutom några direkta inslag.
En folkomröstning kan vara beslutande, om resultatet binder den som fattar beslutet, eller rådgivande, om den bara vägleder och ett annat organ beslutar efteråt. I Sverige har det hållits sex nationella folkomröstningar, alla rådgivande: om spritförbud (1922), högertrafik (1955), tilläggspensionen (1957), kärnkraften (1980), EU-medlemskapet (1994) och euron (2003). Det är Riksdagen, det svenska parlamentet, som beslutar. Spaniens grundlag ratificerades i en folkomröstning den 6 december 1978. I Spanien föreskriver artikel 92 i grundlagen en rådgivande folkomröstning om beslut av särskild vikt: kungen utlyser den, på förslag av regeringschefen och med godkännande av Deputeradekammaren.
Schweiz, som ett exempel med källhänvisning, använder de direkta inslagen mycket. Med folkinitiativet föreslår 100 000 personer inom 18 månader en grundlagsändring; med den fakultativa folkomröstningen kräver 50 000 personer inom 100 dagar att en redan antagen lag ska röstas om. Där minoriteters rättigheter skyddas, vilket är ett av demokratins kriterier, kan en folkomröstning inte ta bort dem.
Båda formerna har försvarare och kritiker. Enligt den direkta demokratins försvarare avgör medborgarna själva utan mellanhänder och engagerar sig mer; enligt kritikerna ger ett ja eller ett nej inget utrymme för mellanlägen. Den representativa demokratins försvarare framhåller att representanterna har tid att sätta sig in i frågorna och debattera; kritikerna att de hamnar långt från medborgarna. Det är ståndpunkter, inte fakta: ”bättre” är en värdering som inte går att kontrollera.
Lösta exempel
Exempel 1
Gunni berättar att eleverna i Olles klass röstar tillsammans om vart de ska åka på utflykt. Han frågar om det är direkt eller representativ demokrati.
- Ingen röstar i någon annans namn: varje elev röstar.
- Klassen avgör frågan själv.
- Det är direkt demokrati.
Det är direkt demokrati: klassen avgör själv.
Se upp! Många tror att den direkta demokratin bara fanns i antiken.
Exempel 2
Julia läser en påhittad nyhet: parlamentet i Tavia frågade i en rådgivande folkomröstning om en bro skulle byggas. Nej-sidan vann, och parlamentet beslutade ändå att bygga bron. Hon undrar om det får göra så.
- I en rådgivande folkomröstning vägleder resultatet men binder inte.
- Det organ som har behörigheten beslutar, här parlamentet.
- I en beslutande folkomröstning skulle resultatet binda.
Det får göra det, eftersom folkomröstningen var rådgivande.
Se upp! Många tror att alla folkomröstningar är bindande.
Exempel 3
Totte jämför en påhittad by med 150 invånare, som beslutar i en folkförsamling, med en stad på en och en halv miljon invånare, som väljer fullmäktigeledamöter. Han undrar varför de inte gör likadant.
- I en liten by får alla plats i ett rum och kan prata med varandra.
- I en jättestor stad skulle de inte få plats och inte kunna debattera.
- Därför väljer staden representanter.
Storleken förklarar varför folkförsamlingen fungerar i byn och valet i staden.
Se upp! Många tror att ett land måste välja en form och avstå från den andra.
En utmaning att fundera på
Fråga en vuxen om han eller hon någon gång har röstat i en folkomröstning, utan att personen säger vad den röstade. Ta reda på vad den handlade om, om den var beslutande eller rådgivande och vad som hände sedan. Skriv ner tre meningar och jämför dem med vad du har lärt dig.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.