Det demokratiska minnet
Maskinöversättning
Lär dig
Ley 20/2022 av den 19 oktober om demokratiskt minne (Ley de Memoria Democrática) publicerades i BOE (Spaniens statliga författningssamling) den 20 oktober 2022 och trädde i kraft dagen därpå. Den upphäver Ley 52/2007; den upphäver inte 1977 års amnestilag (Ley de Amnistía), men dess artikel 2 föreskriver att alla lagar ska tolkas i enlighet med internationell rätt. Den erkänner som offer dem som utsattes för kränkningar av de mänskliga rättigheterna mellan statskuppen den 18 juli 1936 och konstitutionens ikraftträdande den 29 december 1978. Den bygger på fyra principer: sanning, rättvisa, gottgörelse och garantier mot upprepning. Inbördeskriget och Francoregimen, fram till 1975, får du läsa om i historia.
år händelse 1936 statskuppen 18 juli 1977 amnestilagen 1978 konstitutionen 2007 Ley 52/2007 2022 Ley 20/2022 Datum i temat Lagen inrättar ett register över offer. Den ålägger statens allmänna förvaltning (Administración General del Estado) att söka efter försvunna personer, med en karta över var de kan finnas och en DNA-bank för att identifiera kvarlevor. Den garanterar fri, kostnadsfri och allmän tillgång till arkiven. Den inrättar en Fiscal de Sala (en åklagare på hög nivå) som utreder och driver på sökandet; domarna meddelas av domstolarna. Den föreskriver att sådant som hyllar det militära upproret och diktaturen ska tas bort från byggnader och offentliga platser, med undantag. Artikel 54 ändrar benämningen ”Valle de los Caídos” till Valle de Cuelgamuros, där endast personer som har avlidit till följd av kriget vilar.
åtgärd i lagen artikel register över offer art. 9 sökande efter försvunna art. 16 tillgång till arkiven art. 27 symboler i offentliga rum art. 35 Valle de Cuelgamuros art. 54 Åtgärder och artiklar i lagen innehåll värden (art. 2) samförstånd, samexistens, fred offer (art. 3) exilerade, bortförda barn Förklaring (art. 6) ingen ekonomisk ersättning utfärdar förklaringen (art. 6) minnesdepartementet 31 oktober (art. 7) alla offer 8 maj (art. 8) offren i exil Centro Documental (art. 25) säte i Salamanca Fler uppgifter om lagen Det är ett omdiskuterat ämne: det finns olika uppfattningar om hur en lag bör hantera det förflutna. Congreso de los Diputados (underhuset i Cortes) godkände lagen den 14 juli 2022 och Senado (senaten) den 5 oktober. Dessa argument, som hördes i debatten i Congreso, är tillskrivna dem som framförde dem: att känna till dem innebär inte att man måste dela dem.
Bland dem som försvarade lagen sades det att minnet är en rätt till sanning, rättvisa, gottgörelse och garantier mot upprepning. Det sades att de försvunna personernas familjer hade väntat i årtionden och att staten borde söka efter dem. Det sades också att en demokrati inte bör hylla en statskupp eller en diktatur med offentliga symboler.
Bland dem som röstade emot sades det att övergången till demokrati (la Transición) byggde på samförstånd och ömsesidig förlåtelse, och att en lag om det förflutna kan öppna gamla sår. Det sades att historien är en sak för historiker och för en fri medborgarkår, inte för en officiell version som fastställs i lag. Det sades också att lagen inte minns offren på alla sidor lika.
Några grupper som avstod från att rösta sade att lagen inte gick tillräckligt långt.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia ser i ett påhittat fall en plakett på en offentlig byggnad som hyllar en ledande person i diktaturen och en annan, på en kyrkogård, som privat minns en släkting till en granne. Vad säger lagen om var och en?
Ett påhittat fall
På en påhittad plats finns en plakett på en offentlig byggnad som hyllar en ledande person i diktaturen. En annan plakett, på en kyrkogård, minns privat en släkting till en granne, utan att hylla någon.
- Den första hyllar diktaturen och sitter på en offentlig byggnad: enligt artikel 35 ska den tas bort.
- Den andra är enbart ett privat minne, utan hyllning: artikel 35 säger att borttagandet inte gäller.
- Undantagna är också fall med konstnärliga eller arkitektoniska skäl som skyddas av lagen.
Den första ska tas bort; den andra inte.
Se upp! Här tror många att lagen föreskriver att alla gamla monument ska tas bort.
Exempel 2
Totte undrar hur många år det är mellan statskuppen 1936 och konstitutionen 1978, den period som lagen omfattar.
- Man drar ifrån åren: 1978 − 1936.
- 1978 − 1936 = 42.
Den omfattar 42 år.
Se upp! Här drar många ifrån 1939, krigets slut, och säger 39.
Exempel 3
Olle ger tre påhittade meningar och ber eleverna skilja faktum från ståndpunkt: A, ”lagen publicerades i BOE den 20 oktober 2022”; B, ”lagen splittrar samhället”; C, ”lagen ger offren rättvisa”.
- A är ett faktum: det kan kontrolleras i BOE.
- B är ett värdeomdöme, som sägs av dem som kritiserar lagen.
- C är ett annat värdeomdöme, som sägs av dem som försvarar den. Att beskriva en ståndpunkt är inte att dela den.
A är ett faktum; B och C är värdeomdömen.
Se upp! Här tror många att det är samma sak att förklara en ståndpunkt som att hålla med om den.
En utmaning att fundera på
Ta hjälp av en vuxen och sök upp Ley 20/2022 på boe.es. Skriv upp vilken period dess artikel 1 omfattar och vilket departement med ansvar för demokratiskt minne som enligt artikel 6 utfärdar förklaringen om erkännande (Declaración de reconocimiento). Skriv sedan ett argument från varje ståndpunkt i debatten, utan att säga vilket som övertygar dig.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.