Makt, rättvisa, jämlikhet och likvärdighet: fyra nyckelidéer
Maskinöversättning
Lär dig
Makt är förmågan att få det man vill genomfört, även om andra människor motsätter sig det. Så definierade sociologen Max Weber det i ett verk som utkom 1922. Makten kan vara formell, när den ges av en post eller en regel (en domare, ett kommunalråd), eller informell, när den kommer från inflytande, kunskap, information eller pengar. Makt är varken god eller ond i sig: man bedömer den utifrån hur man får den och vad den används till.
Rättvisa handlar om att ge varje människa det hon har rätt till, men vad var och en har rätt till avgörs med kriterier, och det finns fler än ett. Psykologen Morton Deutsch beskrev 1975 tre värden som fördelningar bygger på: likhet (lika för varje människa), behov (mer till den som behöver mest) och insats (i proportion till vad var och en har bidragit med, till exempel arbetstimmar). En fördelning kan kombinera flera. Deutsch kallar insatsen ”equity”; här är likvärdighet en annan idé. Eftersom varje kriterium försvarar ett värde finns det ingen enda rättvis fördelning som alla accepterar: det användbara är att känna igen vilket kriterium en fördelning använder. Man ska inte blanda ihop det rättvisa med det lagliga: lagen ska följas, men den kan diskuteras med skäl och ändras.
kriterium A B C likhet 30 € 30 € 30 € behov 20 € 30 € 40 € insats 15 € 30 € 45 € Samma prissumma på 90 €, tre fördelningar Jämlikhet betyder att människor får samma behandling eller har samma rättigheter. Likabehandling tillämpar samma regel på alla, även om deras omständigheter skiljer sig åt; likhet i resultat strävar efter att alla ska hamna i en liknande situation, och en regel som är lika för alla rättar inte till skillnaderna från början. Här betyder likvärdighet att anpassa behandlingen efter omständigheterna så att var och en når en jämförbar situation: ett bibliotek med trappa och ramp behåller samma rätt att komma in, med anpassade hjälpmedel.
På svenska skiljer man mellan jämlikhet, som handlar om lika villkor mellan sociala grupper, och jämställdhet, som handlar om lika villkor mellan kvinnor och män. Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken, som riksdagen fastställde 2006, är att kvinnor och män ska ha lika stor makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns delmål, till exempel ett ekonomiskt. I Spanien talar artikel 14 i konstitutionen om likhet inför lagen, och artikel 9, punkt 2, kräver att de offentliga makterna ser till att friheten och jämlikheten blir verkliga och effektiva.
idé frågan den besvarar makt vem får något gjort? rättvisa vad har var och en rätt till? likhet behandlas och hamnar alla lika? likvärdighet anpassas det efter situationen? De fyra idéerna
Lösta exempel
Exempel 1
Olle fördelar 90 € mellan tre påhittade kamrater, A, B och C, som har bidragit med 1, 2 och 3 timmar. Var och en får i proportion till sina timmar. Vilket kriterium används och hur mycket får C?
Ett påhittat fall
En påhittad klass har vunnit 90 € i en tävling och ska fördela pengarna mellan tre kamrater, A, B och C. De har bidragit med 1, 2 och 3 timmars arbete, och de behöver 20, 30 och 40 € till projektet.
- Det totala antalet timmar är 1 + 2 + 3 = 6 och varje timme är värd 90 : 6 = 15 €.
- C bidrog med 3 timmar: 3 · 15 = 45 €.
- Pengarna fördelas efter insatsen, inte lika.
Det är en fördelning efter insats: C får 45 €.
Se upp! Många tror att en fördelning i proportion till insatsen är en lika fördelning.
Exempel 2
Gunni frågar om det alltid är rättvisast att ge 30 € till var och en av de tre, och Olle visar henne vad som händer med ett annat kriterium.
| kriterium | A | B | C |
|---|---|---|---|
| likhet | 30 € | 30 € | 30 € |
| behov | 20 € | 30 € | 40 € |
| insats | 15 € | 30 € | 45 € |
- Om man fördelar lika får A, B och C 30 €: likhetskriteriet.
- Om man fördelar efter behov får de 20, 30 och 40 €: behovskriteriet.
- Varje kriterium försvarar ett annat värde.
Olika kriterier ger olika fördelningar och det finns ingen enda som alla accepterar.
Se upp! Många tror att det finns en rättvis fördelning som går att hitta genom att räkna.
Exempel 3
Julia läser det påhittade fallet om ett bibliotek med trappa och ramp och frågar vilken idé rampen illustrerar.
Ett påhittat fall
I ett påhittat bibliotek finns en trappa vid ingången. Kommunen lägger till en ramp så att också personer i rullstol eller med barnvagn kan komma in.
- Trappan ger rätt att komma in till den som kan gå uppför den.
- Rampen anpassar hjälpmedlen till den som inte kan gå uppför trappan.
- Det är likvärdighet: att anpassa behandlingen efter omständigheterna.
Rampen är ett exempel på likvärdighet.
Se upp! Många tror att det enda som räknas som jämlikhet är att ge samma sak till alla människor.
En utmaning att fundera på
Hitta tillsammans med en vuxen på en fördelning (kex till en utflykt, hushållssysslor, biljetter till en konsert) mellan tre personer. Räkna ut hur mycket var och en får med likhetskriteriet, med behovskriteriet och med insatskriteriet, och diskutera vilket värde varje kriterium försvarar. Ni behöver inte avgöra vilket som är bäst: det räcker att känna igen vilket kriterium varje fördelning använder.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Cambio social y conflicto social: por qué cambian las sociedades →