Logga in

← Alla avsnitt

Desinformation: bluffar, rykten och falska nyheter

Maskinöversättning

Runt 13 år · Brukar läras ut i ⁨åk 7–9⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Allt som är falskt är inte detsamma. Ett misstag är en osanning som sägs av misstag, utan avsikt att vilseleda. Ett rykte är något som berättas från person till person utan att vara bekräftat, och det kan visa sig vara sant eller falskt. En bluff är en osanning som är gjord för att se sann ut och för att skickas vidare, och den är en form av desinformation. Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids med avsikt, för att vilseleda eller för att tjäna på det; så beskriver Europeiska kommissionen den år 2018. Claire Wardle och Hossein Derakhshan definierar den i en rapport från 2017 för Europarådet utifrån avsikten att skada, och skiljer den från falsk information som sprids utan en sådan avsikt (missinformation).

    Det finns fall som förvirrar. Satir är humor som inte försöker vilseleda, och den vilseleder bara om den tas ur sitt sammanhang. En halvsanning använder verkliga uppgifter eller bilder, beskurna eller utan sitt sammanhang, och vilseleder därför utan att vara påhittad. En åsikt som vi inte gillar är inte desinformation. ”Falska nyheter” är en oprecis term: det är bättre att säga vilket av de här fallen det handlar om.

    typfalskt eller vilseledande?avsikt att vilseleda?
    misstagjanej
    ryktevet man inteinte nödvändigtvis
    bluffjahos den som skapar den
    desinformationjaja
    satirja, men det märksnej
    halvsanningvilseledandeibland
    Sex typer av tvivelaktiga budskap
  2. Tvivelaktiga budskap skickas vidare för att de väcker starka känslor, som rädsla eller indignation, verkar komma från någon man litar på och uppmanar en att dela direkt. En studie som publicerades i tidskriften Science 2018, med nyheter som faktagranskare hade kontrollerat och som delats på ett socialt medium mellan 2006 och 2017, fann att de falska nådde längre och snabbare än de sanna, och att de framför allt spreds av människor och inte av automatiska program.

    För att kontrollera ett budskap finns det fyra frågor: Vem säger det och vilket intresse kan avsändaren ha? Sedan när cirkulerar det? Vad säger andra oberoende källor, alltså sådana som inte bara kopierar den första? Och om det har en bild: är den från nu eller är den återanvänd? Att göra en omvänd bildsökning hjälper en att se om bilden redan fanns. Ingen regel är ofelbar: om du fortfarande inte vet efter att ha tittat, dela det inte, och om du redan har delat det, säg till och rätta.

    vem sägerdet?sedan när?vad sägerandra källor?är bildenfrån nu?
    Fyra frågor för att kontrollera

Lösta exempel

Exempel 1

Julia får ett påhittat meddelande: ”I morgon stänger skolorna på grund av en varning. Dela direkt.” Vilken typ av budskap verkar det vara?

Ett meddelande (påhittad text)

SISTA VARNINGEN! I morgon stänger skolorna i staden på grund av en varning. Tv berättar inte om det för att inte skrämma. Dela med dina kontakter direkt.

Osignerat

  1. Det uppmanar till att dela med brådska och säger inte vem som skickar det eller sedan när.
  2. Det ger inga källor och väcker rädsla.
  3. Det stämmer in på en bluff.

Det verkar vara en bluff: man måste kontrollera innan man delar.

Se upp! Många tror att det är bäst att dela det för säkerhets skull om det uppmanar en att varna andra.

Vanligt fel

Exempel 2

En kompis från en annan klass visar ett foto av en översvämmad gata med texten ”I dag, i vårt bostadsområde”. Gunni gör en omvänd bildsökning och hittar bilden i en nyhet från för fem år sedan.

Ett inlägg (påhittad text)

Foto av en gata med vatten upp till knäna. Bildtext: ”I dag, i vårt bostadsområde, efter ovädret”. (Det här fotot togs för fem år sedan på en annan gata.)

En granne

  1. Bilden är verklig, men den är gammal och från en annan gata.
  2. Den presenteras som ny: den är återanvänd.

Det är en halvsanning: en verklig bild utan sitt sammanhang.

Se upp! Många tror att om bilden är verklig så är budskapet sant.

Vanligt fel

Exempel 3

Den påhittade skoltidningen publicerar fel datum för marknaden och rättar det dagen efter. Totte frågar om det är desinformation.

Två meddelanden (påhittade texter)

Meddelande från den påhittade skoltidningen: ”Marknaden hålls på lördag den 12.”

Rättelse dagen efter: ”Marknaden hålls på lördag den 19.”

  1. Det första datumet är falskt.
  2. Ingen ville vilseleda och det rättades direkt.

Det är ett misstag, inte desinformation.

Se upp! Många kallar vilken osanning som helst för en lögn.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Skriv tillsammans med en vuxen tre påhittade budskap: ett misstag, en satir och en bluff. Be en klasskamrat sortera dem och säga vad klasskamraten skulle kontrollera i varje. Kom ihåg att en åsikt uttrycker vad en elev tycker, att man inte ska lita på utseendet, att det är bra att se vem som står bakom och om det går att identifiera, och att regler brister och att flera behöver kombineras.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Algoritmer och filterbubblor: varför ser du det du ser? →