Logga in

← Alla avsnitt

Medier, pressfrihet och makt: ”tredje statsmakten”

Maskinöversättning

Runt 14 år · Brukar läras ut i ⁨åk 7⁩ · Gratis

Lär dig

  1. I en rättsstat finns det tre makter: den lagstiftande stiftar lagarna, den verkställande styr och den dömande dömer. Medierna stiftar inga lagar, styr inte och dömer inte, men de kallas bildligt för ”tredje statsmakten” (på många andra håll säger man ”fjärde makten”) eftersom de kan granska de andra: de berättar vad de som har makten gör, så att medborgarna ska veta det och kunna tycka och rösta med kunskap. Det är ett bildligt uttryck, inte en riktig makt i staten.

    något verkaroegentligtjournalistengranskardetpublicerasfolkreagerar
    Så granskar ett medium
  2. För att kunna granska krävs pressfrihet: att kunna undersöka och publicera utan att makten förhindrar det i förväg. I Spanien erkänner artikel 20 i konstitutionen från 1978 rätten att meddela och ta emot sanningsenlig information, förbjuder förhandscensur och låter lagen reglera journalisternas källskydd. I Sverige är den äldsta lagen om tryckfrihet från 1766 och räknas som banbrytande i världen; den gällande, tryckfrihetsförordningen, är från 1949. Dess gränser har du sett i temat om yttrandefrihet.

    1750180018501900195020001766Svensk lag1949Gällande lag1978Spanska konstitutionen2002Första rankningen
    Fyra årtal
  3. En källa är den person eller det dokument som en uppgift kommer ifrån. Den som larmar om ett missförhållande är ofta rädd för repressalier, och därför skyddar lagarna källorna: journalisten får låta bli att avslöja vem som lämnat uppgifterna, med de undantag som lagen anger. Det är också viktigt att kunna begära ut handlingar från myndigheter: i Sverige kommer den rätten från 1766 (offentlighetsprincipen), och i Spanien regleras den av en öppenhetslag från 2013.

    Det finns offentliga medier (public service), kommersiella medier och lokala medier. I många länder bekostas public service med offentliga medel och har ett lagstadgat uppdrag att tjäna hela befolkningen; det kommersiella ägs av ett företag eller en person och lever på annonser och prenumerationer; det lokala drivs av ideella föreningar. Ingen typ garanterar i sig mer frihet eller mer tillförlitlighet: en regering kan sätta press på ett public service-medium med budgeten eller utnämningarna, och annonsörer eller ägare på ett kommersiellt. Därför är det viktigt att lagen skyddar allas oberoende.

    typ av mediumvem som betalarvem som kan sätta press
    public serviceoffentliga medelsittande regering
    kommersielltannonser och prenumerationerannonsörer och ägare
    lokaltföreningar och medlemmarmedlemmar och bidrag
    Tre typer av medium
  4. Om få företag äger många medier finns det färre olika röster: det är mediekoncentration. För att mäta pressfriheten finns det rankningar, som den som organisationen Reportrar utan gränser publicerar varje år sedan 2002; var och en använder egna kriterier, så det är bra att titta på årtal och metod innan man bedömer ett land.

Lösta exempel

Exempel 1

Olle föreslår ett påhittat fall: en tidning publicerar att en kommun gav ett kontrakt till ett företag som tillhör en släkting till ett kommunalråd, tack vare ett tips från en anställd som bad att få vara anonym. Vilken roll har var och en?

Ett fall (påhittad text)

En påhittad tidning publicerar att kommunen i en påhittad ort gav ett kontrakt till ett företag som tillhör en släkting till ett kommunalråd. Uppgiften kom från en anställd, som bad att få vara anonym.

  1. Tidningen granskar den lokala makten: den berättar vad den gör.
  2. Den anställde är källan: personen larmar om något som uppfattas som oegentligt.
  3. Journalisten avslöjar inte vem det är, för att skydda personen mot repressalier.

Tidningen granskar och skyddar sin källa; den dömer inte: en domstol avgör om det fanns något brott.

Se upp! Många tror att tidningen redan har straffat kommunalrådet genom att publicera det.

Vanligt fel

Exempel 2

Julia frågar om ett public service-medium är detsamma som ett medium som styrs av regeringen.

typ av mediumvem som betalarvem som kan sätta press
public serviceoffentliga medelsittande regering
kommersielltannonser och prenumerationerannonsörer och ägare
lokaltföreningar och medlemmarmedlemmar och bidrag
  1. I många länder bekostas ett public service-medium med offentliga medel och har ett lagstadgat uppdrag att tjäna hela befolkningen.
  2. Den sittande regeringen kan sätta press på det med budgeten eller utnämningarna; därför är oberoendet viktigt.

Nej: det är offentligt, inte regeringens, och dess oberoende beror på lagen.

Se upp! Många tror att det offentliga är det som regeringen säger.

Vanligt fel

Exempel 3

Totte tittar på tidslinjen: den svenska lagen är från 1766 och den spanska konstitutionen från 1978. Hur många år skiljer de två texterna åt?

1750180018501900195020001766Svensk lag1949Gällande lag1978Spanska konstitutionen2002Första rankningen
  1. Man subtraherar årtalen: 1978 − 1766.
  2. 1978 − 1766 = 212.

Det skiljer 212 år mellan dem.

Se upp! Många räknar fel när de subtraherar årtal från olika sekler.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Leta tillsammans med en vuxen upp artikel 20 i den spanska konstitutionen eller tryckfrihetsförordningen och skriv ner en mening som skyddar journalister eller den som publicerar. Förklara sedan med egna ord vad det skyddet tjänar till i en demokrati. Leta upp ett exempel på ett public service-medium som bekostas med skattemedel, ett annat på ett lokalt medium med utrymme för ett bostadsområde, och en rankning som mäter ett lands allmänna situation och uppdateras i årliga upplagor.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.