FN: varför organisationen bildades och hur den fungerar
Maskinöversättning
Lär dig
Förenta nationerna (FN) bildades av en önskan att förhindra ytterligare ett världskrig. FN-stadgan, det fördrag som grundade organisationen, undertecknades i San Francisco i juni 1945 och trädde i kraft den 24 oktober samma år, med 51 grundande stater. År 2026 har FN 193 medlemmar; den senaste, Sydsudan, blev medlem 2011. År 1948 antog generalförsamlingen Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, en lista över rättigheter som inte ska förväxlas med stadgan.
FN fungerar inte som en världsregering. Medlemmarna är stater som fortfarande är suveräna, och stadgan behandlar dem som jämlika. FN har varken egen armé eller egen polis och lägger sig i princip inte i ett lands inre angelägenheter.
organ vilka som ingår vad den gör Generalförsamlingen alla 193 medlemmar diskuterar och rekommenderar Säkerhetsrådet 15 medlemmar beslutar och binder Sekretariatet FN:s personal sköter det dagliga arbetet Internationella domstolen 15 domare, i Haag tvister mellan stater Fyra av huvudorganen I generalförsamlingen väger inget land tyngre än något annat: varje land har en enda röst, vare sig det är stort eller litet. Dess resolutioner är rekommendationer: de har politisk tyngd men är inte bindande. Viktiga frågor kräver två tredjedelar av de medlemmar som är närvarande och röstar. Säkerhetsrådet ansvarar för freden och är det organ vars beslut i sakfrågor är bindande för alla medlemmar; det kan besluta om sanktioner eller ge tillstånd att använda våld. Rådet har femton medlemmar: fem permanenta med vetorätt (Kina, USA, Frankrike, Storbritannien och Ryssland) och tio som generalförsamlingen väljer för två år. Ett beslut i en sakfråga kräver nio röster för och att ingen permanent medlem röstar emot; i procedurfrågor kan man inte lägga in veto. Ordförandeskapet i rådet växlar varje månad.
Så fattas beslut i säkerhetsrådet Det dagliga arbetet sköts av sekretariatet, vars chef är generalsekreteraren, som generalförsamlingen utser för fem år på förslag av säkerhetsrådet. I Haag ligger Internationella domstolen, som avgör tvister mellan stater som godtar dess avgörande. Det finns också organisationer som Unicef (barn, sedan 1946), WHO (hälsa, sedan 1948), Unesco (utbildning och kultur) och FAO (mat). De fredsbevarande insatserna, ”blåhjälmarna”, godkänns av säkerhetsrådet, och länderna ställer frivilligt upp med militär och polis. FN ska inte förväxlas med EU:s institutioner, som Europaparlamentet och Europeiska rådet.
Några årtal för FN Det diskuteras hur mycket FN kan åstadkomma. Förespråkarna framhåller att FN samlar nästan alla länder och att organisationerna gör nytta. Kritikerna pekar på att vetot blockerar beslut i rådet och att allt beror på om staterna vill följa dem. Det här är bedömningar.
Lösta exempel
Exempel 1
Olle visar en påhittad rubrik: ”Generalförsamlingen beordrar Vardonia att öppna sina hamnar”. Vad rättar klassen till?
- Generalförsamlingens resolutioner är rekommendationer.
- Bara säkerhetsrådet fattar bindande beslut, och det kräver nio röster och inget veto.
- Rubriken överdriver: generalförsamlingen rekommenderar, den beordrar inte.
Generalförsamlingen rekommenderar; den beordrar inte.
Se upp! Många tror att en omröstning där nästan alla länder röstar för redan är bindande.
Exempel 2
Julia berättar att tolv medlemmar röstar för och en permanent medlem röstar emot i en omröstning i säkerhetsrådet. Går förslaget igenom?
- Det behövs nio röster för, och det finns gott om dem.
- Men det krävs också att ingen permanent medlem röstar emot.
- En enda permanent medlems veto räcker för att blockera beslutet.
Det går inte igenom: en permanent medlems veto blockerar det.
Se upp! Många räknar bara rösterna för och glömmer vetot.
Exempel 3
Totte undrar vems soldater ”blåhjälmarna” är.
- FN har ingen egen armé.
- Säkerhetsrådet godkänner insatsen.
- Länderna lånar ut personalen frivilligt.
Det är ländernas soldater och poliser, under FN:s flagga.
Se upp! Många tror att FN har en stående armé.
En utmaning att fundera på
Välj en FN-organisation, till exempel Unicef eller WHO, och ta reda på vad den gör på dess webbplats. Skriv två saker som den kan göra och en som den inte kan göra, och ange om den behöver ett beslut av säkerhetsrådet för att göra dem.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Så beslutar EU: parlamentet, rådet och kommissionen →