Sveriges grundlagar
Maskinöversättning
Lär dig
I många länder är konstitutionen ett enda dokument. I Sverige finns inget som heter ”Konstitutionen”: konstitutionen består av fyra lagar, grundlagarna. De står över de andra lagarna eftersom de organiserar staten och skyddar friheterna. Lagar i vardagen, som skollagen eller brottsbalken, är vanliga lagar.
grundlag handlar om årtal Regeringsformen (RF) fördelningen av statsmakten 1974 Successionsordningen vem som ärver tronen 1810 Tryckfrihetsförordningen (TF) tryckfrihet 1949 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) yttrandefrihet i radio och tv 1991 De fyra grundlagarna Regeringsformen från 1974 slår fast att folket är källan till all offentlig makt, delar upp arbetet mellan riksdagen, regeringen och domstolarna, och tar i kapitel 2 upp friheter som yttrandefrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Successionsordningen från 1810 anger vem som ärver tronen; en lag från 1979 gjorde det möjligt för monarkens söner och döttrar att ärva den (tidigare bara männen i kungafamiljen). Tryckfrihetsförordningen skyddar tryckfriheten; dess första version är från 1766 och den nuvarande från 1949. Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 skyddar yttrandefriheten i radio, tv och andra tekniska medier. Riksdagens egen lag, riksdagsordningen, har en mellanställning och är inte en av de fyra.
En vanlig lag ändras genom ett beslut i riksdagen med majoritet. En grundlag kräver två likalydande beslut, med exakt samma text, och ett allmänt val emellan; om man lägger till eller tar bort en enda mening måste man börja om. Det första beslutet gör ändringen vilande, och det andra kan bara fattas av den nyvalda riksdagen. Den 28 oktober 2026 gäller dessutom att det måste gå minst nio månader mellan det att ärendet läggs fram och valet. På så sätt kan väljarna ta hänsyn till ändringen när de röstar. En tiondel av ledamöterna kan begära att ändringen ska underställas en folkomröstning, om en tredjedel av kammaren stöder begäran, och den skulle hållas samtidigt som valet; möjligheten har aldrig använts. Det här är reglerna 2026: en vilande ändring (proposition :165) skulle göra det svårare att ändra grundlagarna och träda i kraft den 1 april 2027 om den bekräftas.
Så ändras en grundlag De som försvarar det här förfarandet säger att det skyddar friheterna mot förhastade ändringar; de som kritiserar det säger att det kan hindra nödvändiga förändringar. Ett värdeomdöme som ”det är perfekt” är en åsikt, inte en uppgift som går att kontrollera. Om du nyss har kommit till Sverige: tanken på ”fyra lagar” är typisk för landet.
Lösta exempel
Exempel 1
Olle frågar vilken grundlag som skyddar en tryckt tidning i Lorvia, ett påhittat land, när den publicerar en obekväm nyhet.
| grundlag | handlar om | årtal |
|---|---|---|
| Regeringsformen (RF) | fördelningen av statsmakten | 1974 |
| Successionsordningen | vem som ärver tronen | 1810 |
| Tryckfrihetsförordningen (TF) | tryckfrihet | 1949 |
| Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) | yttrandefrihet i radio och tv | 1991 |
- En tryckt tidning hör till pressen.
- Tryckfriheten skyddas av Tryckfrihetsförordningen.
- Yttrandefrihetsgrundlagen gäller radio och tv.
Tryckfrihetsförordningen.
Se upp! Här pekar många ut Regeringsformen, eftersom den är mest känd.
Exempel 2
Julia läser ett påhittat exempel: riksdagen antar en ändring av en grundlag 2028 och nästa allmänna val är 2030. Kan det andra beslutet fattas 2029?
- Det andra beslutet måste fattas av den riksdag som väljs efteråt.
- Fram till 2030 finns ingen ny riksdag.
- År 2029 är ändringen fortfarande vilande.
Nej: man måste vänta på den riksdag som väljs 2030.
Se upp! Här tror många att det räcker att vänta ett år.
Exempel 3
Totte vill veta hur många ledamöter en tiondel av riksdagens 349 är, för att kunna begära en folkomröstning om en ändring.
- 349 delat med 10 blir 34,9.
- Eftersom man inte kan ha 0,9 av en person avrundar man uppåt till nästa heltal.
- Det behövs 35 ledamöter.
35 ledamöter.
Se upp! Här avrundar många nedåt och säger 34.
En utmaning att fundera på
Ta hjälp av en vuxen och leta upp den första paragrafen i regeringsformen på riksdagen.se. Skriv med egna ord varifrån den offentliga makten kommer i Sverige och varför du tror att den placerades först i lagen.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Det svenska valsystemet: proportionellt val, 4 %-spärren och personval →