Logga in

← Alla avsnitt

Offentlighetsprincipen och tryckfriheten

Maskinöversättning

Runt 13 år · Brukar läras ut i ⁨åk 7⁩ · Gratis

Lär dig

  1. I Sverige säger offentlighetsprincipen att myndigheternas verksamhet ska kunna granskas av alla. Principen finns i en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen: den första versionen är från 1766 och den nuvarande från 1949. Enligt den kan vem som helst begära ut allmänna handlingar, alltså de papper som en myndighet har fått in eller upprättat och förvarar. Att en handling är allmän beror inte på om den får läsas av alla: en patientjournal är också en allmän handling, även om innehållet är hemligt. En anteckning som aldrig lämnar skrivbordet hos den som skrev den är i regel inte en allmän handling. Syftet är att människor ska kunna utbyta idéer fritt och få bred information.

    Om du vill se en handling frågar du den myndighet som förvarar den. Du behöver inte säga vem du är eller varför du vill ha den: lagen förbjuder myndigheten att efterforska vem som begär handlingen eller vad den ska användas till. Svaret ska komma snabbt: myndigheten lämnar ut handlingen eller säger nej. Om den säger nej kan du överklaga, och då prövar en domstol beslutet. Även om du nyss har kommit till Sverige behöver du inte förklara något när du begär ut en handling.

    papper (påhittat exempel)vad som gäller för det
    protokoll från fullmäktigeoffentlig
    patientjournalsekretess: privatliv
    anteckning för eget brukinte allmän handling
    försvarsplan för landetkan vara hemlig
    Fyra påhittade exempel på papper
  2. Allt är inte offentligt. En del information omfattas av sekretess. Det gäller bara om det finns ett skäl som grundlagen anger: rikets säkerhet, att förebygga och lagföra brott eller en enskild persons privatliv. De enskilda fallen anges i en annan lag, offentlighets- och sekretesslagen från 2009. Att ett papper kritiserar en tjänsteperson är inget skäl till sekretess.

    Tryckfriheten har en annan sida: ingen myndighet får granska en text innan den trycks, alltså är förhandscensur förbjuden. Om det som publiceras är ett brott, till exempel förtal, prövas det efteråt. Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 är ytterligare en grundlag som gäller samtidigt som den förra och som ger liknande regler för radio, tv och andra medier.

    Meddelarfriheten gör att vem som helst, även den som arbetar på en myndighet, får berätta för ett medium vad den vet. I regel straffas man inte för det, även om det finns gränser, till exempel spioneri. Källskyddet innebär att den som publicerar inte får avslöja vem som lämnade uppgifterna, och myndigheterna får inte ta reda på det. På så sätt vågar den som känner till ett missförhållande berätta om det utan att vara rädd för repressalier.

    Handlingenbegärs utMyndighetenbeslutarVid avslag kanman överklagaEn domstolprövar beslutet
    Vägen för en begäran

Lösta exempel

Exempel 1

Julia vill veta vad kommunfullmäktige i hennes kommun beslutade om biblioteket, och Olle förklarar att protokollet är en allmän handling. Måste hon säga varför hon vill ha det?

papper (påhittat exempel)vad som gäller för det
protokoll från fullmäktigeoffentlig
patientjournalsekretess: privatliv
anteckning för eget brukinte allmän handling
försvarsplan för landetkan vara hemlig
  1. Kommunen är en myndighet och förvarar protokollet.
  2. Enligt offentlighetsprincipen får vem som helst begära ut det.
  3. Lagen förbjuder myndigheten att fråga efter skälet till begäran.

Nej: det räcker att be om protokollet.

Se upp! Många tror att man måste förklara skälet för att myndigheten ska godta begäran.

Vanligt fel

Exempel 2

Totte läser en påhittad nyhet: en tidning berättar om en brist på en skola med uppgifter från en person i kommunen som inte vill uppge sitt namn. Kommunen vill ta reda på vem det var. Får den det?

En påhittad nyhet

En tidning publicerar i dag en rapport om brister i städningen på en skola. Enligt tidningen kommer uppgifterna från någon som arbetar i kommunen och som helst inte vill uppge sitt namn.

  1. Tidningen och de som gör den får inte avslöja källan.
  2. Myndigheterna får inte heller ta reda på vem som lämnade uppgifterna.
  3. På så sätt skyddas den som berättar om ett missförhållande.

Nej: källskyddet hindrar det.

Se upp! Många tror att en myndighet får kräva att få veta namnet när saken rör den.

Vanligt fel

Exempel 3

Gunni läser att en myndighet under regeringen i Lorvia, ett påhittat land, tvingar tidningarna att visa varje sida innan den trycks. Han undrar vad den svenska grundlagen skulle säga.

  1. Att granska en text innan den trycks är förhandscensur.
  2. Den svenska grundlagen förbjuder myndigheterna att göra det.
  3. Om det som publicerades vore ett brott, skulle det prövas efteråt.

I Sverige är förhandscensur inte tillåten.

Se upp! Många tror att tryckfrihet betyder att ingen ansvarar för det som publiceras.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Be en vuxen om hjälp och leta på webbplatsen för din kommun eller en annan myndighet efter hur man begär ut en allmän handling. Skriv med egna ord vilka steg man ska ta och vilka uppgifter myndigheten ber om. Skilj sedan ett faktum från en åsikt.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Lokalt styre: kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunalskatten →