Det svenska rättsväsendet: polisen, åklagaren och domstolarna
Maskinöversättning
Lär dig
I Sverige är det tre olika myndigheter som är inblandade när ett brott anmäls. Polisen förebygger och utreder brott. Åklagaren leder utredningen av de allvarligaste fallen, avgör om någon ska åtalas och, om så blir fallet, för åtalet till domstolen. Domstolen dömer och meddelar domen. Samma person gör inte allt – att utreda, åtala och döma – och så fördelas makten. Myndigheterna ska vara objektiva och opartiska, och åklagaren ska dessutom beakta det som talar till den misstänktes fördel. Om du nyss har kommit till Sverige är nödnumret 112.
Vem gör vad i ett brottmål Brott och tvister mellan enskilda prövas av de allmänna domstolarna, i tre instanser. Den första är tingsrätten. Den som inte är nöjd med domen kan överklaga till hovrätten. Den sista är Högsta domstolen, som tar upp de fall som kan vägleda andra domstolar, ett så kallat prejudikat.
De tre instanserna i de allmänna domstolarna I brottmål som inte är ringa dömer, tillsammans med domare som har juridisk utbildning, nämndemän, alltså personer utan juristutbildning: i tingsrätten en domare och tre nämndemän; i hovrätten tre domare och två nämndemän. Vid ett ringa brott kan tingsrätten döma med bara en domare. Nämndemännen väljs av kommunfullmäktige, för tingsrätten, eller av regionfullmäktige, för hovrätten, på förslag av partierna, för fyra år. Man måste vara svensk medborgare och myndig; den som är domare, åklagare, polis eller advokat kan inte vara nämndeman. Man behöver inte vara medlem i ett parti.
Vid sidan av dem finns förvaltningsdomstolarna, som avgör konflikter mellan enskilda och myndigheter: till exempel om du inte håller med om ett beslut om din skatt. De har också tre instanser: förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. Att domstolarna beslutar utan order från någon myndighet och att förhandlingarna är offentliga, utom i undantagsfall som att skydda ett barn, hör till en rättvis rättegång, som förklaras i temat CV-JUS-DEL-007, liksom rättigheterna för den som är åtalad.
Lösta exempel
Exempel 1
Gunni läser en påhittad nyhet: polisen i en stad utreder en stöld och hittar en misstänkt. Han undrar vem som avgör om personen ska åtalas.
- Polisen utreder stölden.
- Åklagaren avgör med hjälp av utredningen om åtal ska väckas.
- Om åtal väcks dömer domstolen.
Det är åklagaren som avgör.
Se upp! Många tror att det är polisen eller domstolen själv som avgör.
Exempel 2
Julia undrar om ett brottmål kan gå direkt till Högsta domstolen. Olle visar henne de tre instanserna.
- Målet börjar i tingsrätten.
- Om någon överklagar går det vidare till hovrätten.
- Högsta domstolen tar upp få mål, de som kan bli prejudikat.
Nej: målet börjar i den första instansen.
Se upp! Många tror att Högsta domstolen dömer de viktiga målen först.
Exempel 3
Totte läser på en påhittad affisch att det i ett brottmål som inte är ringa i en tingsrätt finns en domare och tre nämndemän. Hur många personer dömer?
| domstol | domare | nämndemän |
|---|---|---|
| tingsrätt, inte ringa brott | 1 | 3 |
| hovrätt, inte ringa brott | 3 | 2 |
- Det finns en domare med juridisk utbildning.
- Det finns tre nämndemän, personer utan juristutbildning.
- Sammanlagt 1 + 3 = 4 personer.
Fyra personer dömer.
Se upp! Många tror att nämndemännen bara tittar på och inte ingår i domstolen.
En utmaning att fundera på
Be en vuxen om hjälp och leta på de svenska domstolarnas webbplats (domstol.se) efter hur man blir nämndeman. Skriv med egna ord vilka krav som finns.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Det nordiska samarbetet: Nordiska rådet och livet i Norden →