Logga in

← Alla avsnitt

Samerna som urfolk: rättigheter, mark och sanningskommissionen

Maskinöversättning

Runt 15 år · Brukar läras ut i ⁨åk 9⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Samerna är ett urfolk i Sápmi. Enligt FN finns ingen sluten definition: varje folk identifierar sig självt, med historiska band till ett område och en egen kultur. Riksdagen erkände dem som urfolk 1977 och grundlagen nämner dem sedan 2011; de är också en nationell minoritet.

    FN:s deklaration från 2007 är en principtext, inte en konvention som ratificeras. Den erkänner självbestämmande (artikel 3), den mark som traditionellt har använts (26) och fritt, förhandsgivet och informerat samtycke inför åtgärder som berör dem.

    1975198019851990199520002005201020152020202520301977Riksdagen erkänner2007FN-deklarationen2011Grundlagen2020Girjasmålet2022konsultationslagen2026slutrapport
    Milstolpar för samernas rättigheter
  2. Rennäringslagen från 1971 säger att renskötsel är en rättighet för den samiska befolkningen, grundad på användning sedan urminnes tider, som utövas av medlemmarna i en sameby, organisationen för renskötsel inom ett område. År 2020 avgjorde Högsta domstolen Girjasmålet: den samebyn har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske inom sitt område; för andra samebyar prövas det från fall till fall. År 2021 bad riksdagen att utredningen om en ny rennäringslag skulle beakta lokal jakt och lokalt fiske.

    Sedan 2022 ålägger en lag statliga myndigheter, regioner och kommuner att konsultera samiska företrädare, alltid Sametinget, innan de beslutar i viktiga frågor. Konsultationen pågår tills en överenskommelse nås eller tills en part säger att det inte är möjligt; därefter väger myndigheten intressena mot varandra och beslutar.

    Flera användningar konkurrerar om marken. Den som försvarar betesmarkerna och renarnas flyttleder säger att ett dåligt placerat bygge kan ta dem ifrån renarna; den som försvarar en gruva säger att den ger arbete och mineral för klimatomställningen. Varje ståndpunkt blandar fakta och värderingar.

    ILO:s konvention nr 169 från 1989 binder bara de stater som ratificerar den: Norge (1990) och Danmark (1996). I oktober 2026 har Sverige inte ratificerat den. Enligt Sametinget (2023) skapar den inga nya rättigheter och det som är öppet är vilken mark, vilka rättigheter och för vem; enligt regeringen (2025) måste man först klargöra dess rättsliga verkningar, och riksdagen måste godkänna den.

    ståndpunkt om konvention 169argument
    Sametinget, 2023skapar inga nya rättigheter
    Regeringen, 2025först klargöra rättsverkningar
    Två ståndpunkter om ratificering
  3. Regeringen beslutade 2021, på begäran av Sametinget, att inrätta en sanningskommission för det samiska folket. Den granskar statens politik gentemot samerna och dess konsekvenser och föreslår åtgärder för gottgörelse och försoning; dess uppdrag utesluter att döma personer. Den lämnade sin slutrapport i september 2026.

Lösta exempel

Exempel 1

Totte läser om FN:s deklaration från 2007 och undrar om den förpliktar Sverige på samma sätt som en konvention som ratificeras.

1975198019851990199520002005201020152020202520301977Riksdagen erkänner2007FN-deklarationen2011Grundlagen2020Girjasmålet2022konsultationslagen2026slutrapport
  1. Deklarationen antogs av generalförsamlingen 2007.
  2. Det är en principtext, inte en konvention som ratificeras.
  3. De rättigheter den innehåller fungerar som vägledning och referens.

Den förpliktar inte som en konvention.

Se upp! Här har många fel och tror att varje text från FN förpliktar som en lag.

Vanligt fel

Exempel 2

Julia föreställer sig att en tänkt myndighet vill godkänna ett bygge som berör en tänkt sameby. Olle frågar henne vad myndigheten måste göra innan den beslutar.

TidigunderrättelseKonsultationensformRedovisaståndpunkterProtokoll
  1. Lagen från 2022 ålägger myndigheter att konsultera samiska företrädare innan de beslutar.
  2. Sametinget konsulteras alltid; även den berörda samebyn, om ärendet särskilt berör den.
  3. Konsultationen pågår tills en överenskommelse nås eller tills en part säger att det inte är möjligt.

Den måste konsultera innan den beslutar.

Se upp! Här tror många att konsultera är detsamma som att låta den andra parten bestämma.

Vanligt fel

Exempel 3

Olle föreslår en klassdebatt om gruvan i den påhittade nyheten: en grupp redovisar renskötselgemenskapens argument och en annan företagets. Gunni frågar vad varje grupp ska göra.

En påhittad nyhet

I ett tänkt land ansöker ett företag om tillstånd att öppna en gruva på betesmark som tillhör en renskötselgemenskap. Gemenskapen ber att betesmarkerna och flyttlederna ska skyddas. Företaget säger att gruvan skulle ge arbete och mineral för ren energi. Myndigheten har öppnat en konsultation med de båda parterna.

  1. Varje grupp redovisar sin tilldelade ståndpunkt i dess bästa version.
  2. Man förklarar vilket värde eller intresse var och en försvarar.
  3. Ingen behöver säga vilken som är bäst.

Redovisa varje ståndpunkt utan att avgöra vilken som vinner.

Se upp! Här tror många att en debatt tjänar till att utse en vinnare.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Med hjälp av en vuxen: sök efter en text om konsultationen med det samiska folket på Sametingets eller regeringens webbplats. Anteckna vem som konsulterar vem och i vilken fas, utan att säga vilken ståndpunkt du tycker är mest riktig.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.