Inflation: varför priserna stiger och hur den mäts
Maskinöversättning
Lär dig
Att priset på äpplen stiger är inte inflation. Det är inflation när nästan allt blir dyrare och prishöjningen pågår i flera månader: inflation definieras som en allmän och varaktig prisökning, oavsett om den är stor eller liten. Därför kan man köpa mindre för samma pengar. Det man kan köpa för en viss summa pengar kallas köpkraft. Om nästan allt blir billigare och prisfallet pågår i flera månader talar man om deflation, som också innebär risker: om man tror att priserna fortsätter att falla skjuter många upp sina inköp och konsumtionen bromsas. Om inflationen faller från 6 % till 3 % är det fortfarande inflation: priserna stiger fortfarande, fast långsammare.
För att mäta inflationen använder statistikmyndigheter en varukorg: en fast lista med varor och tjänster, med bestämda mängder, som ska motsvara vad ett hushåll konsumerar. De räknar ut vad varukorgen kostar vid två tidpunkter och publicerar ett konsumentprisindex (KPI), som är 100 under basåret. Varje vara väger olika tungt efter hur mycket hushållet lägger på den. Inflationstakten är den procentuella förändringen av varukorgens kostnad. I Spanien är det INE (Instituto Nacional de Estadística) som publicerar KPI; i Sverige är det SCB (Statistiska centralbyrån); i euroområdet publicerar Eurostat HIKP, ett harmoniserat index. Exemplen anges i euro och hör till uppgifterna; i Sverige är det kronor man betalar med.
Vara År 1 År 2 Bröd 40 € 44 € Mjölk 30 € 30 € Frukt 60 € 72 € Transport 50 € 54 € Fritid 20 € 20 € Totalt 200 € 220 € En påhittad varukorg: den kostar 200 euro år 1 och 220 euro år 2 Inflationen drabbar inte alla lika. De som får ett fast belopp och de som lägger nästan allt på det nödvändigaste förlorar köpkraft. Ett sparande som ger en ränta (det banken betalar för att förvara pengarna) som är lägre än inflationen, alltså lägre än varukorgens prisökning, köper också mindre. En skuld på ett fast antal euro blir däremot lättare att bära om lönerna stiger. Ekonomer är oense om orsakerna: vissa pekar på en efterfrågan som är större än produktionen (efterfrågan är det som hushåll och företag vill köpa), andra på ökade kostnader, till exempel för energi, och andra på för mycket pengar i omlopp. I det extrema fallet, hyperinflation, stiger priserna så snabbt att det kostar köpkraft att vänta med att spendera och pengarna slutar fungera; det hände i Tyskland 1923.
Lösta exempel
Exempel 1
Varukorgen på en påhittad ö kostar 200 euro år 1 och 220 euro år 2. Hur stor är inflationen mellan de två åren?
| Vara | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Bröd | 40 € | 44 € |
| Mjölk | 30 € | 30 € |
| Frukt | 60 € | 72 € |
| Transport | 50 € | 54 € |
| Fritid | 20 € | 20 € |
| Totalt | 200 € | 220 € |
- Man räknar ut hur mycket varukorgen har stigit: 220 − 200 = 20 euro.
- Man delar med den ursprungliga kostnaden: 20 : 200 = 0,1.
- I procent: 0,1 · 100 = 10 %.
Inflationen mellan år 1 och år 2 är 10 %.
Se upp! Här är det många som delar med slutkostnaden, 220, och får 9,1 %, vilket är fel.
Exempel 2
En lön på 1200 euro ändras inte. På en påhittad ö kostar varukorgen 100 euro år 1 och 120 euro år 2. Hur många varukorgar kan lönen köpa varje år?
- År 1: 1200 : 100 = 12 varukorgar.
- År 2: 1200 : 120 = 10 varukorgar.
Lönen går från att kunna köpa 12 varukorgar till att kunna köpa 10: den förlorar köpkraft.
Se upp! Här är det många som tror att lönen är värd lika mycket, eftersom talet 1200 euro inte har ändrats.
Exempel 3
Ett sparande på 2200 euro ger 5 % ränta på ett år. På en påhittad ö stiger varukorgen från 100 euro till 110 euro. Hur många varukorgar kunde sparandet köpa, och hur många kan det köpa efteråt?
- Förut: 2200 : 100 = 22 varukorgar.
- Efter räntan: 2200 + 110 = 2310 euro.
- Med varukorgen på 110 euro: 2310 : 110 = 21 varukorgar.
Sparandet växer i euro, men kan köpa en varukorg mindre: från 22 till 21.
Se upp! Här är det många som tror att sparandet vinner eftersom det har fler euro, och som inte tittar på hur mycket varukorgen har stigit.
En utmaning att fundera på
Gör din egen varukorg med fem saker som du köper under en vecka och skriv upp vad var och en kostar i dag. Om en månad skriver du upp det igen och räknar ut hur mycket det har ändrats i procent. Förklara sedan varför någon annans varukorg skulle kunna ge ett annat resultat.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Centralbanken och styrräntan: hur man försöker bromsa inflationen →