Två sätt att organisera ekonomin: marknad och planering
Maskinöversättning
Lär dig
Varje ekonomi måste lösa tre frågor: vad som produceras, hur och för vem. I de tidigare temana uppstod priserna när utbud och efterfrågan möttes. Men alla ekonomier svarar inte likadant. Det som skiljer systemen åt är vem som bestämmer. Det här temat beskriver dem utan att döma dem eller rekommendera något av dem.
I en marknadsekonomi bestämmer främst företag och personer, styrda av priserna, och nästan alla företag är privata. I en planekonomi styr en plan från staten: hur mycket som produceras, hur och vem som får det, och priserna sätts av planen; nästan alla företag är statliga. En blandekonomi kombinerar de två, var och en i sin del, till exempel med skolor och vägar som staten bestämmer och affärer som marknaden bestämmer.
Marknad Planekonomi Blandekonomi Vem avgör vad som produceras? företag och personer statens plan båda delarna Hur styrs det? med priserna med planens order priser och plan För vem? för den som kan betala enligt planen enligt varje sektor Vem sätter priserna? utbud och efterfrågan planen beror på sektorn Tre sätt att svara på de tre frågorna Ett historiskt exempel är Sovjetunionen. Dess planeringsorgan, Gosplan, bildades 1921; 1928 började den första femårsplanen, och Sovjetunionen upphörde att existera 1991. Under det tjugoförsta århundradet har nästan alla länder blandekonomi, med olika fördelning mellan staten och marknaden. Det ekonomiska systemet är inte detsamma som det politiska: demokrati tas upp i ett annat tema.
Ett historiskt exempel på planering Ett pris som sätts under jämviktspriset ger brist (ett efterfrågeöverskott: varor saknas); ett pris över det ger ett överskott (ett utbudsöverskott: varor blir över). Varje system har förespråkare och kritiker, och var och en tillskrivs det den tycker. Enligt förespråkarna styr marknaden produktionen mot det man vill ha och driver på innovationen kraftigt; enligt kritikerna lämnar den dem som inte kan betala utan och tillåter monopol och förorening. Enligt förespråkarna sätter planeringen gemensamma mål, som arbete och service åt alla, och klarar att uppfylla vissa; enligt kritikerna är det inte lätt att veta vad varje person vill ha och det kan bli brist eller överskott. Enligt förespråkarna kombinerar blandekonomin det bästa av de två och fördelar besluten från fall till fall; enligt kritikerna kan den samla bådas fel och gör inte klart vem som bestämmer vad. Priserna och kvantiteterna i uppgifterna hör till uppgifterna, i euro; i Sverige är det kronor man betalar med.
System Enligt förespråkarna Enligt kritikerna Marknad styr och driver på innovation vissa blir utan, och monopol Planekonomi sätter gemensamma mål för arbete svårt att gissa önskemål Blandekonomi kombinerar det bästa av båda kan samla bådas fel Vad varje ståndpunkt säger, med angiven avsändare
Lösta exempel
Exempel 1
Olle frågar klassen: Sovjetunionen bildade Gosplan 1921 och började sin första femårsplan 1928. Hur många år gick det mellan de två årtalen?
- Man subtraherar årtalen: 1928 − 1921 = 7.
- Det gick 7 år.
Mellan Gosplan och den första femårsplanen gick det 7 år.
Se upp! Många tror att Gosplan bildades samtidigt som den första planen.
Exempel 2
Nora läser tabellen över en plan i ett påhittat land, Tessonia: planen krävde 400 par skor och 420 tillverkades. Hur många procent av planen uppfylldes?
| Produkt | Plan | Gjort |
|---|---|---|
| Skor | 400 | 420 |
- Uppfyllelsen är det som gjorts delat med det som planerats: 420 : 400.
- 420 : 400 = 1,05.
- Det blir 105 %.
I Tessonia, ett påhittat land, uppfylldes 105 % av planen: den överträffades.
Se upp! Många delar med det som gjorts och inte med det som planerats.
Exempel 3
Samir läser att ett monopol enligt marknadens kritiker är ett misslyckande. I ett påhittat land med marknadsekonomi höjer ett monopol priset på en limpa från 2 euro till 3 euro och 100 familjer köper 5 limpor om dagen. Hur många euro mer betalar de sammanlagt varje dag?
- Med en enda säljare betalar kunden eller avstår från att köpa: varje limpa kostar 3 − 2 = 1 euro mer.
- Det köps 5 · 100 = 500 limpor om dagen.
- De betalar 1 · 500 = 500 euro mer.
Familjerna betalar 500 euro mer varje dag.
Se upp! Många anger de totala utgifterna med det nya priset, 1500 euro, och inte det som betalas extra.
En utmaning att fundera på
Tänk på något du behöver varje dag, som bröd eller transport, och på vem som i dag bestämmer hur mycket som görs, hur och för vem. Skriv en mening om vilken del marknaden bestämmer, vilken del staten bestämmer och vad en förespråkare och en kritiker av den blandningen skulle säga, med angiven avsändare.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.