Arbetsmarknaden: utbud och efterfrågan på arbetskraft, utbildning och arbetslöshet
Maskinöversättning
Lär dig
Arbetsmarknaden är den plats, verklig eller tänkt, där de som vill arbeta möter de företag som behöver personal. Som på andra marknader finns det utbud och efterfrågan: utbudet av arbetskraft är de personer som söker arbete, och efterfrågan på arbetskraft är de jobb som företagen vill tillsätta. Arbetets ”pris” är lönen.
Arbetskraften är de sysselsatta personerna plus de arbetslösa; de som studerar på heltid, de pensionerade och de som inte söker arbete räknas inte med. Arbetslöshet i procent visar hur stor del av arbetskraften som är arbetslös: arbetslösa personer : arbetskraften · 100. I Spanien mäts den av INE, statistikmyndigheten, med Encuesta de Población Activa (EPA); i Sverige av SCB, Statistiska centralbyrån, med arbetskraftsundersökningarna (AKU); och Eurostat, EU:s statistikmyndighet, samlar in uppgifter från medlemsländerna.
Spanien (INE, EPA) Sverige (SCB, AKU) Arbetslösa personer 2 477 100 485 000 Arbetskraften 24 940 400 5 732 000 Arbetslösa personer och arbetskraft under fjärde kvartalet 2025, enligt INE och SCB (Sverige, utan säsongsrensning) Med uppgifterna för Spanien blir 2 477 100 : 24 940 400 · 100 lika med 9,93 %. Metoderna i de två länderna liknar varandra men är inte identiska, så man jämför dem inte utan att titta på perioden, åldern och metoden.
På en påhittad marknad visar tabellen hur många personer som söker arbete och hur många jobb företagen erbjuder vid varje lön. Vid jämviktslönen är de lika många. Vid en högre lön finns ett utbudsöverskott av personer: det finns folk utan jobb. Vid en lägre lön finns ett efterfrågeöverskott, eller brist: det saknas personer till jobben. Det är en enkel modell: den verkliga arbetslösheten har flera orsaker.
Timlön Personer som söker Erbjudna jobb 8 € 200 480 10 € 260 400 12 € 320 320 14 € 380 240 16 € 440 160 En påhittad arbetsmarknad (löner i euro i övningen) Arbetslösheten stiger och sjunker med ekonomin: i en lågkonjunktur säljer företagen mindre, efterfrågar färre personer och arbetslösheten stiger; i en högkonjunktur är det tvärtom. Utbildningen spelar också roll: i många länder är arbetslösheten enligt Eurostat lägre bland dem som har längre utbildning. Mer utbildning minskar risken för arbetslöshet, men garanterar inte ett jobb, eftersom också de jobb som finns räknas. Exemplen använder euro, fast man i Sverige betalar i kronor.
Lösta exempel
Exempel 1
I ett påhittat land finns 1800 sysselsatta personer och 200 arbetslösa. Hur stor är arbetslösheten i procent?
- Arbetskraften är 1800 + 200 = 2000.
- Arbetslösheten är 200 : 2000 · 100 = 10 %.
Arbetslösheten är 10 %.
Se upp! Här är det många som delar med de 1800 sysselsatta personerna och får 11,1 %.
Exempel 2
På den påhittade marknaden i tabellen, vid en lön på 14 euro i timmen, hur många personer blir utan jobb?
- Vid 14 euro söker 380 personer arbete och det finns 240 jobb.
- 380 − 240 = 140 personer utan jobb.
140 personer blir utan jobb.
Se upp! Här är det många som drar jobben från de 380 personerna vid en annan lön och får andra tal.
Exempel 3
I ett påhittat land går arbetslösheten från 8 % till 10 %. Hur många procentenheter stiger den och hur många procent stiger den?
- Skillnaden är 10 − 8 = 2 procentenheter.
- Den relativa ökningen är 2 : 8 · 100 = 25 %.
Den stiger med 2 procentenheter, vilket är 25 % mer.
Se upp! Här är det många som säger att den stiger med 2 %, och blandar ihop procentenheter med procent.
En utmaning att fundera på
Sök tillsammans med en vuxen på webbplatsen för INE eller SCB efter den senaste arbetslösheten i ditt land och i ett annat land. Skriv upp period och ålder för varje uppgift, och förklara med egna ord varför man inte bör jämföra de två siffrorna utan att titta på dem.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Hur arbetet förändras: automatisering, plattformsarbete och flexibelt arbete →