Logga in

← Alla avsnitt

Rörelseenergi: energin hos det som rör sig (Ek = 1/2 · m · v²)

Maskinöversättning

Runt 14 år · Brukar läras ut i ⁨åk 8⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Allt som rör sig har energi just för att det rör sig. Det är rörelseenergin (Ek), den energi du tidigare mötte som ”energi i rörelse”. Ett föremål som står stilla har Ek = 0. Ju större massa ett föremål har och ju snabbare det rör sig, desto mer rörelseenergi har det.

    Rörelseenergin räknar du ut med Ek = · m · v², där massan m anges i kilogram (kg) och hastigheten v i meter per sekund (m/s). Ek får enheten joule (J). Totte och hans cykel har tillsammans massan 50 kg och rör sig med 5 m/s: Ek = · 50 · 52 = 625 J.

    50 kg · 5 m/s
    Totte och hans cykel: m = 50 kg och v = 5 m/s
  2. Massan och hastigheten väger inte lika tungt i formeln. Om massan dubbleras dubbleras Ek. Men hastigheten är upphöjd till två: om den dubbleras blir Ek 22 = 4 gånger så stor, om den tredubblas blir Ek 32 = 9 gånger så stor, och om den halveras blir Ek bara en fjärdedel. Därför är grafen över Ek mot hastigheten ingen rät linje utan en kurva som stiger allt brantare.

    048121620242832360123456Ek (J)v (m/s)
    Ek för ett föremål på 2 kg beroende på hastigheten: en kurva, inte en rät linje
  3. Hastigheten måste anges i m/s. För att gå från km/h till m/s delar man med 3,6: 72 km/h är 20 m/s. En bil på 1000 kg som kör i 72 km/h har Ek = · 1000 · 202 = 200 000 J, alltså 200 kJ (1 kJ = 1000 J).

    Det här förklarar varför hastigheten betyder så mycket på vägen. Med samma bil är rörelseenergin 4 gånger så stor vid 72 km/h som vid 36 km/h, och 9 gånger så stor vid 108 km/h. När bilen bromsar eller krockar går all den energin över till värme och till deformation av bilen. En krock i högre hastighet är därför mycket allvarligare, och bromssträckan växer snabbt (mer om det i temat om trafiksäkerhet).

    05010015020025030035040045036 km/h72 km/h108 km/hEk (kJ)
    En bil på 1000 kg: om hastigheten dubbleras blir energin 4 gånger så stor, och om den tredubblas 9 gånger så stor

Lösta exempel

Exempel 1

Julia kastar iväg en boll på 0,4 kg med hastigheten 10 m/s. Hur stor rörelseenergi har den?

  1. Massan är redan i kg och hastigheten i m/s.
  2. Hastigheten kvadreras: 102 = 100.
  3. Ek = · 0,4 · 100 = 20 J.

Bollen har 20 J rörelseenergi.

Se upp! Många glömmer och får 40 J.

Vanligt fel

Exempel 2

Totte och hans cykel (50 kg tillsammans) ökar hastigheten från 5 m/s till 10 m/s. Hur många gånger större blir deras rörelseenergi?

050010001500200025005 m/s10 m/sEk (J)
  1. Vid 5 m/s: Ek = · 50 · 52 = 625 J.
  2. Vid 10 m/s: Ek = · 50 · 102 = 2500 J.
  3. 2500 : 625 = 4: dubbel hastighet ger 4 gånger så mycket energi.

Deras rörelseenergi är 4 gånger så stor.

Se upp! Många säger att dubbel hastighet ger dubbelt så mycket energi, 1250 J.

Vanligt fel

Exempel 3

Märtas skåpbil har den sammanlagda massan 2000 kg och kör i 36 km/h. Hur stor är dess rörelseenergi?

  1. Först räknar man om till m/s: 36 : 3,6 = 10 m/s.
  2. Sedan kvadrerar man: 102 = 100.
  3. Ek = · 2000 · 100 = 100 000 J, alltså 100 kJ.

Skåpbilen har 100 kJ rörelseenergi.

Se upp! Många använder 36 direkt och får mer än en miljon joule.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Gör det tillsammans med en vuxen, på en plats utan bilar (en skolgård eller en park): cykla långsamt med hjälm och mät med ett stoppur hur många sekunder det tar att cykla 20 m. Räkna ut din hastighet i m/s (20 m : tiden) och, med din massa plus cykelns, din rörelseenergi. Räkna sedan ut, utan att prova, hur mycket energi du skulle ha vid dubbel hastighet. Hur många gånger mer? Varför skulle en krock i den hastigheten bli mycket värre?

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Gravitationell lägesenergi och elastisk energi (Ep = m · g · h) →