Fördelar, nackdelar och miljöpåverkan hos varje energikälla
Maskinöversättning
Lär dig
Ingen energikälla är perfekt: alla har både fördelar och nackdelar. För att jämföra dem använder man kriterier som går att kontrollera: utsläpp av CO₂, luftföroreningar, avfall, om de ger el när man behöver den, påverkan på landskapet och på levande varelser, kostnad och säkerhet. En energikälla är förnybar om den förnyas lika snabbt som den används (solen, vinden, vattnet, biomassa) och icke förnybar om den tar slut (kol, olja, naturgas, uran).
När man förbränner kol, olja eller gas släpps CO₂ ut, en gas som förstärker växthuseffekten (det förklaras i Geologi). Diagrammet visar gram CO₂ per kWh, med ungefärliga värden, under hela kraftverkets livscykel: att bygga det, ta fram bränslet, producera el och riva det. Det är ungefär 800 g för kol, 500 g för naturgas, 50 g för solkraft, 25 g för vattenkraft, 12 g för kärnkraft och 10 g för vindkraft. När kärnkraft, solkraft och vindkraft är i drift förbränns ingenting och ingen CO₂ släpps ut: deras gram kommer från att bygga anläggningarna och ta fram bränslet. Biomassa släpper också ut CO₂ när den förbränns, även om växterna tog upp en del av den när de växte.
Ungefärliga CO₂-utsläpp per kWh el under hela livscykeln: byggande, bränsle och rivning (kärnkr.: kärnkraft) Kol släpper ut partiklar och svaveloxider, som smutsar ner luften och orsakar surt regn. Kärnkraften förorenar inte luften, men ger långlivat radioaktivt avfall, som måste förvaras isolerat i många år; olyckorna är mycket sällsynta, men allvarliga. Dammar översvämmar dalar och spärrar vägen för fiskarna, vindkraftverk kan krocka med fåglar och solcellsparker tar mycket mark i anspråk.
Det spelar också roll när det finns el. Solen skiner på dagen och vinden blåser inte alltid: solkraft och vindkraft ger inte el just när man ber om den. För att kompensera kombinerar man energikällor och lagrar det som blir över: i batterier eller i ett pumpkraftverk, som pumpar upp vatten när det finns el över och släpper ner det när elen behövs. Värmekraftverk, kärnkraft och vattenkraft med damm producerar däremot när det behövs. Ingen tar betalt för solen eller vinden, men det kostar att bygga parkerna; bränslen måste köpas och deras pris varierar.
energikälla CO₂-utsläpp el vid behov största problem kol höga ja smutsig luft naturgas medelhöga ja tar slut kärnkraft låga ja radioaktivt avfall vattenkraft (damm) låga ja översvämmar dalar vindkraft låga beror på vinden fåglar och buller solkraft låga bara i solsken tar stor markyta Ungefärlig sammanställning: CO₂ under hela livscykeln, tillgänglighet och största problem hos varje energikälla När du argumenterar ska du skilja uppgifter (”800 g CO₂ per kWh”) från åsikter (”det är fult”) och kedja ihop orsak och verkan: kol ger stora CO₂-utsläpp per kWh, CO₂ förstärker växthuseffekten och därför bidrar kolförbränning till uppvärmningen.
En kedja av orsak och verkan
Lösta exempel
Exempel 1
Märtas affär använder 300 kWh el i månaden. Använd uppgifterna i tabellen: hur många kg CO₂ släpps ut per månad om all den elen kommer från kol? Och om den kommer från vindkraft?
| energikälla | g CO₂/kWh, livscykel |
|---|---|
| kol | 800 |
| naturgas | 500 |
| solkraft | 50 |
| vattenkraft | 25 |
| kärnkraft | 12 |
| vindkraft | 10 |
- Kol: 300 kWh · 800 g/kWh = 240 000 g.
- Vindkraft: 300 kWh · 10 g/kWh = 3000 g.
- För att göra om gram till kilogram dividerar man med 1000: 240 000 g = 240 kg och 3000 g = 3 kg.
Med kol släpps 240 kg CO₂ ut per månad och med vindkraft 3 kg: 80 gånger mindre.
Se upp! Många lämnar svaret i gram eller räknar fel med nollorna när de gör om till kilogram.
Exempel 2
Gunni säger: ”Kol är värst”. Julia säger: ”För samma mängd el släpper kol ut 800 g CO₂ per kWh och naturgas 500 g. CO₂ förstärker växthuseffekten. Därför bidrar gasen mindre till uppvärmningen än kolet”. Vem argumenterar bäst, och varför?
- Gunni ger en åsikt: inga uppgifter eller skäl som går att kontrollera.
- Julia ger en uppgift (800 g mot 500 g), en orsak (CO₂ förstärker växthuseffekten) och en slutsats som följer av de två.
- Ändå jämför Julia bara ett kriterium: naturgas släpper också ut CO₂ och tar slut. För att avgöra behöver man titta på fler.
Julia argumenterar bäst, eftersom hon använder en uppgift och en orsakskedja; för att avgöra behövs fler kriterier.
Se upp! Många tror att den som låter säkrast argumenterar bäst. Det som räknas är uppgifterna och orsakskedjan.
Exempel 3
En liten ö har vind nästan hela året, men inget vattendrag och inget ställe för en damm. Den vill producera el med lite CO₂. Vilken energikälla kan den föreslå, och vilket problem måste den lösa?
- Bland energikällorna med lite CO₂ går vattenkraft inte utan vattendrag; vindkraften utnyttjar öns vind.
- Problemet är att vinden inte alltid blåser: vindkraft ger inte el när man behöver den.
- Ön kan lösa det genom att lagra det som blir över (i batterier) eller genom att kombinera vindkraftsparken med en annan energikälla.
Ön kan föreslå vindkraft, och måste då lösa att vinden varierar genom att lagra energi eller kombinera energikällor.
Se upp! Många väljer en energikälla utifrån ett enda kriterium, CO₂, utan att kontrollera om den går att använda på platsen eller när den ger el.
En utmaning att fundera på
Be en vuxen om hjälp och leta på internet efter ditt lands elmix i dag, som nätoperatören publicerar, och skriv ner vilka energikällor som bidrar mest. Skriv sedan en mening med en uppgift, en orsak och en följd, till exempel: ”I dag bidrar … mest, som släpper ut …, och därför …”. Skilj på vilken del av din mening som är en uppgift och vilken del som skulle vara en åsikt.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Att spara energi och vara energieffektiv hemma och i trafiken →