Tryck i vätskor: det ökar med djupet
Maskinöversättning
Lär dig
Kom ihåg att trycket är kraften fördelad över en yta, p = F : S, och att det mäts i pascal (Pa). Den som dyker ner i en simbassäng märker att vattnet trycker hårdare ju längre ner man kommer, särskilt i öronen. En vätska har tyngd, och vätskeskiktet ovanför en punkt trycker på den: ju djupare punkten ligger, desto mer vätska har den ovanför sig och desto högre är trycket.
I en vätska i vila trycker vätskan i en punkt åt alla håll med samma värde: nedåt, uppåt och åt sidorna, alltid vinkelrätt mot väggen eller ytan den rör. Den trycker inte bara nedåt.
I en punkt i vattnet verkar trycket lika åt alla håll; 0 m är vattenytan Vätsketrycket beror på två saker: djupet h, som är det lodräta avståndet från vätskans yta ner till punkten, och vätskans densitet ρ. Det räknas ut med p = ρ · g · h. Med ρ i kg/m³, g ≈ 10 N/kg (vi avrundar 9,8) och h i m blir trycket i Pa. Det beror inte på kärlets form eller på hur mycket vätska det finns sammanlagt: på samma djup är trycket lika stort på botten av ett smalt glas och på botten av en simbassäng.
Vatten har ρ = 1000 kg/m³: varje meter djup ger 1000 · 10 · 1 = 10 000 Pa, alltså 10 kPa. För varje 10 m ökar vattentrycket med 100 000 Pa = 1 bar. Olja, med 900 kg/m³, ger lägre tryck än vatten på samma djup. Dessutom trycker luften ovanför med nästan 1 bar: på 10 m djup är det totala trycket ungefär 2 bar.
Vattnets tryck (utan lufttrycket) beroende på djupet: en rät linje Om man förbinder kärl med olika form vid botten når vattnet samma höjd i alla: på samma djup är trycket lika stort. Därför byggs byns vattenreservoar högt upp: vattnet når husen med trycket från höjdskillnaden. Därför är dammväggar tjockare nedtill. Säkerhet: vattentrycket ökar snabbt och skadar öron och lungor; dyk aldrig djupt och fridyk aldrig utan en vuxen som kan det.
Kommunicerande kärl: vattnet når samma höjd i alla tre
Lösta exempel
Exempel 1
Totte dyker ner till 3 m djup i kvarterets simbassäng. Vilket tryck utövar vattnet i den punkten? (ρ för vatten = 1000 kg/m³; g ≈ 10 N/kg)
- Använd p = ρ · g · h.
- p = 1000 · 10 · 3 = 30 000 Pa.
- 30 000 Pa är 30 kPa.
Vattnet utövar trycket 30 kPa.
Se upp! Ett vanligt fel är att glömma g och räkna 1000 · 3 = 3000 Pa.
Exempel 2
Ella har en tank som är 2 m djup. Vilket tryck är det på botten om hon fyller den med vatten? Och om hon fyller den med olja, på 900 kg/m³?
| ρ (kg/m³) | h (m) | |
|---|---|---|
| vatten | 1000 | 2 |
| olja | 900 | 2 |
- Med vatten: 1000 · 10 · 2 = 20 000 Pa.
- Med olja: 900 · 10 · 2 = 18 000 Pa.
- Oljan har lägre densitet och ger lägre tryck.
Med vatten 20 kPa; med olja 18 kPa.
Se upp! Många tror att vätskan inte spelar någon roll och svarar 20 kPa i båda fallen.
Exempel 3
I väggen på en damm är vattentrycket 50 kPa i en punkt. På vilket djup ligger den?
- Lös ut djupet: h = p : (ρ · g).
- h = 50 000 : (1000 · 10) = 5 m.
Punkten ligger på 5 m djup, räknat från vattenytan.
Se upp! Ett vanligt fel är att mäta djupet från magasinets botten och inte från ytan.
En utmaning att fundera på
Gör det tillsammans med en vuxen: gör tre hål på olika höjd i en tom plastflaska med en spik (det är den vuxne som gör hålen). Täck hålen med tejp, fyll flaskan med vatten, ställ den vid kanten av diskbänken och ta bort tejpen. Titta och rita vilken stråle som kommer ut med mest kraft och vilken som når längst. Vad händer med strålarna när vattennivån sjunker?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Pascals princip och den hydrauliska pressen →