Likformigt accelererad rörelse: hastighet och sträcka vid konstant acceleration
Maskinöversättning
Lär dig
En rörelse är likformigt accelererad när accelerationen a är konstant: hastigheten ändras lika mycket varje sekund. Ur a = (v − v₀) : t löser du ut hastigheten: v = v₀ + a · t. Totte startar vid trafikljuset (v₀ = 0) med a = 2 m/s²: efter 3 s har han v = 0 + 2 · 3 = 6 m/s.
Sträckan är inte d = v · t med sluthastigheten, eftersom hastigheten inte har varit den hela tiden. Vid konstant acceleration är medelhastigheten hälften av v₀ + v, och man får d = v₀ · t + · a · t². Från vila är d = · a · t²: efter 4 s har Totte färdats · 2 · 42 = 16 m. Om tiden fördubblas multipliceras sträckan med 4. Och varje sekund färdas han längre än sekunden innan: 1, 3, 5, 7, 9 m.
tid (s) 0 1 2 3 4 5 v (m/s) 0 2 4 6 8 10 d (m) 0 1 4 9 16 25 Med a = 2 m/s²: sträckan varje sekund växer (1, 3, 5, 7, 9 m) I hastighet–tid-diagrammet är sträckan arean under linjen. Från vila är det en triangel, med basen t och höjden v: · t · v = · a · t². Om rörelsen börjar med hastigheten v₀ är arean ett trapets: (v₀ + v) : 2 · t.
Från vila är arean en triangel: · 4 · 8 = 16 m Med v₀ = 4 m/s är arean ett trapets: (4 + 10) : 2 · 3 = 21 m Vid inbromsning är a negativ. En bil kör i 20 m/s och bromsar med a = −5 m/s²: den stannar när v = 0, efter t = (0 − 20) : (−5) = 4 s, och färdas d = 20 · 4 + · (−5) · 42 = 80 − 40 = 40 m.
Avancerat: om du eliminerar tiden får du v² = v₀² + 2 · a · d, användbart när man inte känner t. Vid inbromsningen: 0 = 202 + 2 · (−5) · d, alltså d = 400 : 10 = 40 m. Enheterna måste vara m, s, m/s och m/s²: om hastigheten är angiven i km/h räknar du först om den till m/s (du dividerar med 3,6).
Lösta exempel
Exempel 1
Totte startar vid trafikljuset med en konstant acceleration på 2 m/s². Vilken hastighet har han efter 5 s, och vilken sträcka har han färdats?
| tid (s) | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| v (m/s) | 0 | 2 | 4 | 6 | 8 | 10 |
| d (m) | 0 | 1 | 4 | 9 | 16 | 25 |
- v = v₀ + a · t = 0 + 2 · 5 = 10 m/s.
- d = · a · t² = · 2 · 52 = 25 m.
Efter 5 s har han 10 m/s och har färdats 25 m.
Se upp! Många räknar d = v · t = 10 · 5 = 50 m: de använder sluthastigheten som om den hade varit konstant.
Exempel 2
En cykel kör i 4 m/s och accelererar med 2 m/s² i 3 s. Vilken hastighet når den, och vilken sträcka färdas den på de 3 s?
- v = 4 + 2 · 3 = 10 m/s.
- d = v₀ · t + · a · t² = 4 · 3 + · 2 · 32 = 12 + 9 = 21 m.
- Kontroll med arean: (4 + 10) : 2 · 3 = 21 m.
Den når 10 m/s och färdas 21 m.
Se upp! Många glömmer och räknar 4 · 3 + 2 · 32 = 30 m.
Exempel 3
Märtas bil kör i 20 m/s (72 km/h) och bromsar med a = −5 m/s². Efter hur många sekunder har den stannat, och vilken sträcka har den då färdats?
- Den stannar när v = 0: t = (0 − 20) : (−5) = 4 s.
- d = 20 · 4 + · (−5) · 42 = 80 − 40 = 40 m.
Det tar 4 s och bilen färdas 40 m.
Se upp! Många räknar 20 · 4 = 80 m: de glömmer att bilen åker allt långsammare när den bromsar.
En utmaning att fundera på
Gör det tillsammans med en vuxen, på en gård utan trafik: släpp en leksaksbil på en svagt lutande ramp. En annan person säger ”nu!” varje sekund och tittar på ett stoppur, och du markerar med krita var bilen är vid varje ”nu!”. Mät avståndet mellan markeringarna: växer det? Liknar det 1, 3, 5, 7 … (i det förhållandet)? Förklara varför.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Fritt fall: alla föremål faller med samma acceleration (g) →