Strålningens risker och skydd: bestrålning och kontaminering
Maskinöversättning
Lär dig
Joniserande strålning kan skada celler, men det som räknas är stråldosen, alltså det kroppen tar emot. Den mäts i sievert (Sv) och oftare i millisievert (mSv) och mikrosievert (µSv): 1 Sv är 1000 mSv och 1 mSv är 1000 µSv. Den ska inte förväxlas med källans aktivitet, som mäts i becquerel (Bq): sönderfall per sekund.
Vi får strålning varje dag: bakgrundsstrålningen (bergarter, kosmisk strålning, kalium-40 i kroppen och radon) ger omkring 2 till 3 mSv per år. Radon, en naturlig gas från marken som samlas i dåligt ventilerade hus, mäts i Bq/m³: att andas in den i många år är den näst vanligaste orsaken till lungcancer, efter rökning, och därför ventilerar man. En lungröntgen och en lång flygning ger omkring 0,05 mSv var; en datortomografi 5 till 10 mSv. Dosen är dosraten, alltså dosen per timme, gånger tiden: vid 6 µSv/h i 8 h blir det 48 µSv.
situation ungefärlig dos röntgenundersökning 0,05 mSv lång flygning 0,05 mSv bakgrundsstrålning 2,5 mSv per år datortomografi 5–10 mSv dosgräns i arbete 20 mSv per år Typiska doser, som ungefärliga siffror Vid bestrålning finns strålkällan utanför kroppen: om den flyttas bort eller stängs av upphör bestrålningen, och personen har inte blivit radioaktiv. Vid kontaminering finns det radioaktiva ämnet på huden eller kläderna, eller inne i kroppen (nedsvalt eller inandat): det fortsätter att bestråla tills det tas bort, kroppen blir av med det eller det sönderfaller. En alfastrålare inne i kroppen är farligast: den joniserar de närliggande cellerna extremt mycket.
Två sätt att få strålning Det finns tre regler för att skydda sig. Tid: ju kortare tid, desto mindre dos. Avstånd: med en liten strålkälla är dosraten en fjärdedel vid dubbelt avstånd. Avskärmning: bly, betong eller vatten mellan källan och människorna. Röntgensjuksköterskan använder en vägg eller ett blyförkläde.
Dosrat från en liten strålkälla på 1 m, 2 m och 4 m avstånd Vid en röntgenundersökning är nyttan av att se ett brutet ben större än risken med den lilla dosen. Strålbehandling riktar höga doser mot en tumör, och spårämnen av teknetium-99m, som har kort halveringstid, visar ett organ inifrån. Strålning steriliserar medicinsk utrustning utan att göra den radioaktiv. Rökdetektorn innehåller en liten mängd americium, en alfastrålare, som sitter i ett slutet hölje som aldrig öppnas eller plockas isär.
Olyckan i Tjernobyl (1986) släppte ut radioaktiva ämnen som vinden förde ända till Sverige, och mer än hundratusen människor fick evakueras; olyckan i Fukushima (2011), efter en tsunami, ledde också till evakueringar. Om du ser ett föremål med varningssymbolen för radioaktivitet: rör det inte och ta inte hem det. Berätta för en vuxen.
Lösta exempel
Exempel 1
Ella får en röntgenundersökning av handen på sjukhuset. En annan person andas in damm med en radioaktiv isotop på en fabrik. Vilket är ett fall av bestrålning och vilket av kontaminering? Vad händer efteråt i vart och ett?
- Röntgenundersökningen är bestrålning: röntgenkällan finns utanför kroppen och stängs av när den är klar.
- Att andas in dammet är kontaminering: det radioaktiva ämnet blir kvar inne i kroppen.
- Ella blir inte radioaktiv och slutar få röntgenstrålning; den andra personen bestrålas fortfarande inifrån tills dammet lämnar kroppen eller sönderfaller.
Ella utsätts för bestrålning och slutar få strålning när det är över; den andra personen för kontaminering och bestrålas så länge dammet finns kvar i kroppen.
Se upp! Många tror att en person blir radioaktiv efter en röntgenundersökning, och att man blir av med dammet man andats in genom att gå bort från fabriken.
Exempel 2
Julia reser på en lång flygning på 8 timmar, där dosraten är omkring 6 µSv/h. Vilken dos får hon? Liknar den dosen från en lungröntgen, på 0,05 mSv?
- Dosen är dosrat gånger tid: 6 µSv/h · 8 h = 48 µSv.
- 1 mSv är 1000 µSv, så 48 µSv är 0,048 mSv.
- 0,048 mSv är nästan lika med de 0,05 mSv som en lungröntgen ger.
Hon får omkring 48 µSv, nästan lika mycket som en lungröntgen.
Se upp! Många adderar 6 + 8 = 14 µSv i stället för att multiplicera dosraten med antalet timmar.
Exempel 3
Totte mäter en liten strålkälla: den ger 16 µSv/h på 1 m och 4 µSv/h på 2 m. Vilken dosrat blir det på 4 m?
- 4 m är fyra gånger avståndet 1 m.
- Dosraten delas med 4 · 4 = 16: 16 : 16 = 1.
- Det går också att utgå från de 4 µSv/h på 2 m: när avståndet fördubblas igen blir det 4 : 4 = 1.
På 4 m är dosraten 1 µSv/h.
Se upp! Många delar med 4 och svarar 4 µSv/h, i stället för att dela med 4 · 4.
En utmaning att fundera på
Gör tillsammans med en vuxen ett skyddskort med tre regler, tid, avstånd och avskärmning, och ett exempel på var och en. Titta sedan på webbplatsen för strålskyddsmyndigheten i ditt land och ta reda på hur mycket radon det brukar finnas där du bor och hur man sänker halten med ventilation. Leta aldrig efter radioaktiva föremål och rör dem aldrig: om du ser symbolen på ett föremål, berätta för en vuxen.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.