Vågor: typer och storheter (amplitud, våglängd, frekvens, periodtid)
Maskinöversättning
Lär dig
En våg är en störning som breder ut sig och transporterar energi mellan två platser utan att flytta någon materia. Om en sten faller ner i kanalen når vågorna stranden, men vattnet följer inte med dem. En kork som flyter går bara upp och ner när vågen passerar och stannar nästan på samma ställe.
Vågberget rör sig åt höger; korken går bara upp och ner Mekaniska vågor, som ljud, vattenvågor och vågor som går längs ett rep, behöver ett ämne att röra sig i. Elektromagnetiska vågor, som ljus, behöver inget ämne: de färdas också genom vakuum. En våg är dessutom transversell om ämnet vibrerar vinkelrätt mot den riktning som vågen rör sig i (ett skakat rep) och longitudinell om det vibrerar i samma riktning (ljud eller en ihoptryckt fjäder). I en longitudinell våg bildas förtätningar (ställen där ämnet är hoptryckt) och förtunningar (ställen där det är mer utspritt).
Överst en transversell våg, nederst en longitudinell En våg beskrivs med fyra storheter. Amplituden, A, är det största avståndet från viloläget; ju större den är, desto mer energi för vågen med sig. Våglängden, λ, är avståndet mellan två vågberg som kommer efter varandra och mäts i meter. Periodtiden, T, är den tid en punkt behöver för en hel svängning och mäts i sekunder. Frekvensen, f, anger hur många svängningar det blir varje sekund; enheten är hertz (Hz). Sambandet är f = 1/T och T = 1/f.
Amplituden A och våglängden λ, avlästa i rutnätet Se upp med diagrammen. Om den vågräta axeln visar position är avståndet mellan två vågberg λ. Om den visar tiden är samma avstånd i stället T.
Lösta exempel
Exempel 1
Från spången över kanalen räknar Julia 12 hela svängningar upp och ner hos en kork under 6 s. Vilka är korkens frekvens och periodtid?
- Frekvensen är antalet svängningar delat med tiden: f = 12 : 6 s = 2 Hz.
- Periodtiden får man genom att vända på frekvensen: T = 1 : 2 Hz = 0,5 s.
- Kontroll: 2 svängningar per sekund, och var och en tar 0,5 s.
Frekvensen är 2 Hz och periodtiden är 0,5 s.
Se upp! Många multiplicerar 12 · 6, eller svarar 0,5 och tror att det är frekvensen.
Exempel 2
Gunni skakar ett rep och hans väninna ritar vågen i ett rutnät med rutor på 1 cm. Vågbergen ligger vid x = 2 cm och x = 8 cm, och varje vågberg når 2 cm över vilolinjen. Vilka är amplituden och våglängden?
- Amplituden är avståndet från vilolinjen till ett vågberg: A = 2 cm.
- Våglängden är avståndet mellan två vågberg som kommer efter varandra: λ = 8 − 2 = 6 cm.
- Från en vågdal till ett vågberg är det dubbelt så långt som amplituden: 4 cm.
Amplituden är 2 cm och våglängden är 6 cm.
Se upp! Många tar 4 cm som amplitud, eftersom de mäter från en vågdal till ett vågberg.
Exempel 3
Totte ritar ett diagram över höjden på sin kork mot tiden. Vågbergen kommer vid t = 1 s och t = 5 s. Hur stor är periodtiden och vad är frekvensen?
- Den vågräta axeln visar tiden: avståndet mellan två vågberg är periodtiden.
- T = 5 − 1 = 4 s.
- Frekvensen får man genom att vända på periodtiden: f = 1 : 4 s = 0,25 Hz.
Periodtiden är 4 s och frekvensen är 0,25 Hz.
Se upp! Många tror att avståndet är λ och anger det i meter.
En utmaning att fundera på
Gör det tillsammans med en vuxen: knyt fast ett långt rep i ett dörrhandtag och skaka i andra änden så att det blir vågor. Räkna hur många gånger din hand går upp och ner på 10 s och räkna ut frekvensen. Skaka sedan snabbare. Vad har ändrats, frekvensen eller amplituden? Förklara hur du märker det. Släpp inte repet plötsligt.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.