Boskapsskötsel och betesdrift: från nomadfolk till stora ranscher
Maskinöversättning
Lär dig
Boskapsskötsel är att föda upp djur för att få kött, mjölk, ull, läder eller arbete. Man skiljer mellan extensiv och intensiv djurhållning, beroende på hur mycket mark den använder. I den extensiva delar få djur på en enorm yta och äter naturligt bete, som på stäpperna, savannerna och i bergen. I den intensiva lever många djur på liten yta, i stall eller djurhallar, och äter kraftfoder: det är det vanliga på många gris- och fjäderfäfarmar.
Betesdrift är den äldsta formen av extensiv djurhållning. Vid nomadisk betesdrift flyttar familjen med hjorden från bete till bete, längs kända rutter som ändras med regnen och årstiderna. Vid transhumans går hjorden upp till betesmarker i bergen på sommaren och ner i dalen på vintern, medan hemmet ligger kvar på en fast plats: Unesco tog upp den i sin lista över immateriellt kulturarv 2019, eftersom det är en sedvänja och en kunskap som förs vidare från generation till generation.
folk var de bor djur redskap i dag andra förändringar samer norra Skandinavien renar snöskotrar, GPS andra yrken mongoler Mongoliet får, getter, kor … solpaneler, mobiler en del familjer, i städer fulani Sahel och Västafrika kor, getter, får mobiltelefoner många, i byar och städer massajer södra Kenya, norra Tanzania kor mobiltelefoner odling och skola Fyra herdefolk: var de bor, vad de föder upp, vad de använder i dag och vad som har förändrats i deras liv Inget herdefolk lever som för flera hundra år sedan, och alla förändras på sitt eget sätt. En del samer sköter renar, och i Sverige är den rätten förbehållen samer, som är organiserade i samebyar. Många samiska familjer använder snöskotrar och GPS-halsband; andra samer har andra yrken. Mongolerna sköter får, getter, kor, hästar och kameler. Många mongoliska familjer har bärbara solpaneler och mobiltelefoner, men en del har flyttat till städerna. Många fulani och massajer använder mobiltelefoner och bor i byar och städer eller kombinerar betesdrift med odling och skola. I många regioner pressas betesdriften av torka, av odling som tar betesmark i anspråk och av vägar som skär av rutterna. För samerna lyfter Sametinget framför allt fram klimatet, vindkraften, gruvdriften och skogsbruket.
Herdefolk och regioner med stora ranscher På ranscherna i USA och Australien och på estanciorna på Argentinas pampas betar kor och får utomhus på enorma gårdar, och djuren säljs till avlägsna marknader. År 2023 stod Brasilien, Indien och USA tillsammans för en tredjedel av alla nötkreatur, och Kina för omkring 45 % av världens grisar.
Betesdjur per invånare (kor, får, getter, kameler och hästar): FAO och Världsbanken, 2023
Lösta exempel
Exempel 1
Julia läser att Mongoliet 2023 hade ungefär 65 miljoner betesdjur och ungefär 3,5 miljoner invånare. Hur många djur finns det per invånare?
- Man dividerar antalet djur med antalet invånare: 65 / 3,5 ≈ 18,6.
- Man avrundar till närmaste heltal: omkring 19 djur per invånare.
I Mongoliet finns det omkring 19 betesdjur per invånare.
Se upp! Här dividerar många tvärtom, 3,5 / 65, eller tror att resultatet är miljoner.
Exempel 2
Totte jämför två påhittade gårdar. Gård A har 2000 ha och 400 kor som betar utomhus. Gård B har 10 ha och 500 grisar i djurhallar, som matas med kraftfoder. Vilken är extensiv?
- Man räknar ut antalet djur per hektar: A, 400 / 2000 = 0,2; B, 500 / 10 = 50.
- Få djur per hektar och naturligt bete är kännetecknen på extensiv djurhållning.
Gård A är extensiv, med 0,2 kor per hektar; B är intensiv, med 50 grisar per hektar.
Se upp! Här tror många att gården med flest djur totalt är den mest extensiva.
Exempel 3
Olle visar att renskötselområdet i Sverige täcker ungefär hälften av landet. Vem får sköta renar där enligt lagen från 1971?
- Lagen från 1971 förbehåller renskötseln åt samer.
- Man måste vara same och medlem i en sameby, en gemenskap som fördelar betesmarken i sitt område.
Bara samer som är medlemmar i en sameby får sköta renar.
Se upp! Här tror många att alla samer sköter renar, och så är det inte: många har andra yrken.
En utmaning att fundera på
Välj ett av de fyra folken i tabellen (samer, mongoler, fulani eller massajer) och leta, i en tillförlitlig källa som FAO eller en organisation för det folket, upp en sak som har förändrats i deras vardag de senaste decennierna och en som är sig lik. Skriv tre meningar till klassen, utan att döma någon, och anteckna varifrån du har fått varje uppgift.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: La pesca: caladeros, acuicultura y sobrepesca →