Logga in

← Alla avsnitt

Jordbävningar, tsunamier och vulkaner: vem löper risk

Maskinöversättning

Runt 14 år · Brukar läras ut i ⁨åk 8⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Jordens skorpa är uppdelad i plattor som rör sig mycket långsamt. Där de kolliderar, rör sig isär eller glider längs varandra samlar berget spänning, och när det brister börjar marken skaka, vilket är en jordbävning. Om den sker under havet och förflyttar mycket vatten kan den ge upphov till en tsunami, en serie mycket långa vågor. Vid många plattgränser stiger det dessutom upp magma och det finns vulkaner. Omkring 90 % av jordbävningarna sker i Stilla havets eldring.

    En jordbävning går inte att förutsäga: ingen vet när den kommer, även om man känner till de områden där den är trolig. Magnituden mäter storleken på en logaritmisk skala: varje heltal högre magnitud innebär 10 gånger större amplitud. Ett system för tidig varning använder seismografer som känner av vågorna och varnar dem som befinner sig långt från epicentrum att de kraftiga vågorna är på väg: det ger några sekunder. För en tsunami kan man varna med minuter eller timmar: dess vågor färdas över havet med omkring 800 km/h.

    jordbävningen 2004Eldringen (ungefärlig sträckning)tsunamins väg 2004Natural Earth
    Tsunamin 2004 korsade Indiska oceanen
  2. Faran är naturfenomenet; exponeringen är människorna och egendomen i dess område; sårbarheten är hur väl förberedda de är att stå emot. Efter jordbävningen i Miyagi 1978 ändrade Japan 1981 sin jordbävningssäkra byggnorm, som kräver byggnader som tål skakningarna bättre. Sedan 2007 skickar landet ut tidiga varningar, och varje 1 september håller man övningar. Jordbävningarna i Haiti och Chile 2010 visar att magnituden inte avgör ensam: avståndet, byggnormerna och resurserna väger också in; man jämför faktorer, inte länder.

     HaitiChile
    datum12 januari27 februari
    magnitud7,08,8
    varnära huvudstadenute till havs
    Två jordbävningar 2010
  3. Den 26 december 2004 orsakade en jordbävning med en magnitud över 9 utanför Sumatra (Indonesien) en tsunami som nådde Sri Lanka och Somalia. Indiska oceanen hade inget regionalt varningssystem; det skapades efteråt, tillsammans med Unesco. Den 11 mars 2011 orsakade en jordbävning med magnitud 9 utanför nordöstra Japan en tsunami och en kärnkraftsolycka i Fukushima: Japan hade varningar och murar och drabbades ändå av stora skador. Förberedelser minskar risken, men tar inte bort den.

    Många människor bor nära vulkaner eftersom askan gör jorden bördig och värmen från jordens inre ger energi: på Island använder de flesta hus geotermisk energi. Risken minskas med övervakning och evakueringsplaner. Före utbrottet på Pinatubo (Filippinerna, 1991) evakuerades tiotusentals människor, och enligt USGS räddades över 5000 liv.

Lösta exempel

Exempel 1

Olle visar klassen att varje steg i magnitud innebär 10 gånger större amplitud hos vågorna. Hur många gånger större är amplituden hos en jordbävning med magnitud 8 än hos en med magnitud 6?

  1. Från 6 till 7 är det 10 gånger mer; från 7 till 8 ytterligare 10 gånger mer.
  2. Man multiplicerar: 10 · 10 = 100.

Amplituden är 100 gånger större.

Se upp! Här tror många att två steg i skillnad är det dubbla, eller 20 gånger mer.

Vanligt fel

Exempel 2

Nora undersöker en tsunami vars första våg når en kust som ligger 2400 km från epicentrum. Vågorna korsar öppet hav med 800 km/h och varningen går ut 20 minuter efter jordbävningen. Hur många minuters varning finns det?

  1. Man dividerar avståndet med hastigheten: 2400 / 800 = 3 timmar.
  2. Tre timmar är 180 minuter.
  3. Man subtraherar de 20 minuterna till varningen: 180 − 20 = 160.

Det finns 160 minuters varning.

Se upp! Här glömmer många att subtrahera tiden det tar innan varningen går ut, och säger 180.

Vanligt fel

Exempel 3

Gunni och Julia läser att det på ön Simeulue i Indonesien fanns en muntlig tradition som kallades ”smong” och som sa att man efter en stark skakning och när havet drog sig tillbaka skulle springa upp till kullarna. År 2004 dog mycket få människor på ön, trots att den låg mycket nära epicentrum, enligt en studie av McAdoo och hans kolleger. Vad lär det här fallet oss?

  1. Lokal kunskap som fördes vidare från föräldrar till barn blev ett skydd, även om det inte fanns någon teknisk varning.
  2. Sårbarheten beror inte bara på pengar: det spelar också roll vad människor vet hur man gör.

Lokal kunskap och utbildning kan minska sårbarheten.

Se upp! Här tror många att bara teknik kan skydda mot en tsunami.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Leta på den officiella kartan över ditt land för att se om din region har jordbävnings- eller vulkanrisk och vilka evakueringsskyltar eller övningar som används. Skriv sedan vad du gör om marken skakar: du sätter dig ner, tar skydd under ett stadigt bord och håller i dig; och om du är vid kusten och skakningen är kraftig eller lång tar du dig upp till en högt belägen plats utan att vänta på en varning.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Huracanes, ciclones y otros fenómenos extremos del tiempo →