Logga in

← Alla avsnitt

Naturrisker i Sverige: översvämningar, lerskred och skogsbränder

Maskinöversättning

Runt 14 år · Brukar läras ut i ⁨åk 8⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Sverige har inga vulkaner och jordbävningarna är små: det seismiska nätverket registrerar en eller två per dag, nästan alla för svaga för att kännas. Däremot finns naturrisker som översvämningar, lerskred och skogsbränder. En risk är möjligheten att något skadligt inträffar, och man studerar den för att kunna förebygga det. Den förklaras med orsaker och inte med skyldiga.

    Meteorologiska institutet SMHI skiljer på fyra typer av översvämning. Vid sjöar och vattendrag, framför allt i norr, smälter vinterns snö på våren och vattenföringen stiger. Skyfall på sommaren fyller gatorna om det kommer mer vatten än marken och avloppen hinner leda bort, som i Malmö 2014 eller i Gävle 2021. På vintern trycker vinden in havet mot land: det är kustöversvämning. I Göta älv samverkar älven och havet, eftersom havsnivån påverkar vattnet ända upp till Lilla Edet. Myndigheten MSB räknade 190 stora översvämningar mellan 1901 och 2010, varav 70 % vid sjöar och vattendrag.

    typ av översvämningnär och var
    sjöar/vattendragvåren, mest i norr
    skyfallsommaren; Malmö, Gävle
    kustvintern, vind mot land
    kombineradälv och hav samtidigt; Göta älv
    Fyra typer av översvämning, enligt SMHI
  2. Efter den senaste istiden täckte havet delar av kusten och lämnade lager av lera. När landet höjdes tvättade sötvatten ut saltet ur en del av lerorna och gjorde dem känsliga: om de störs förlorar de nästan hela sin hållfasthet. Kvicklera orsakar inte skredet, men gör att det sprider sig. Den finns under den högsta kustlinjen, havets gamla nivå, framför allt i västra Sverige. Statens geotekniska institut, SGI, räknar i genomsnitt med ett skred på mer än en hektar (ha) vart andra eller vart tredje år. Flera år efter Tuveraset 1977 tillsatte Sverige en skredkommission och började ta fram nationella riskkartor.

    lerskredår
    Surte (Ale)1950
    Göta (Lilla Edet)1957
    Tuve (Göteborg)1977
    Vagnhärad (Trosa)1997
    Fyra lerskred som studeras i Sverige (SGI)
  3. År 2014 brände en skogsbrand i Västmanland ner omkring 14 000 ha, efter en gnista från en markberedningsmaskin på en hygge, i torrt väder. Sommaren 2018 var extremt varm och torr: mer än 24 000 ha brann i hela Sverige, och branden i Ljusdal fick hjälp från 11 länder. SMHI publicerar prognoser över brandrisken, på en skala som går upp till 5E, och länsstyrelsen, statens förvaltning i länet, eller kommunen kan förbjuda eldning.

    MalmöGävleTuveVagnhäradSeglingsbergLjusdalNatural Earth
    Platser som temat tar upp: Malmö och Gävle (skyfall), Tuve och Vagnhärad (skred), Seglingsberg och Ljusdal (bränder)
  4. Plan- och bygglagen (PBL) säger att man ska bygga där marken är lämplig, med hänsyn till risken för olyckor, översvämning och erosion. Därför används riskkartor innan man bygger.

Lösta exempel

Exempel 1

Olle läser att MSB räknade 190 stora översvämningar mellan 1901 och 2010, och att 70 % var vid sjöar och vattendrag. Hur många var vid sjöar och vattendrag?

översvämningar, 1901–2010uppgift
stora, totalt190
vid sjöar/vattendrag70 %
  1. 70 % skrivs 0,70.
  2. Multiplicera totalen med 0,70: 190 · 0,70 = 133.
  3. Det var 133 översvämningar.

133 av de 190 stora översvämningarna var vid sjöar och vattendrag.

Se upp! Ett vanligt fel är att dividera med 0,70 (190 : 0,70 ≈ 271) i stället för att multiplicera.

Vanligt fel

Exempel 2

Julia jämför bränderna i tabellen: Västmanland brände ner omkring 14 000 ha och Ljusdal omkring 9500. Hur många hektar mer, ungefär, brände Västmanland ner?

skogsbrandbränd areal
Västmanland, 2014omkring 14 000 ha
Ljusdal, 2018omkring 9500 ha
hela Sverige, 2018mer än 24 000 ha
  1. Subtrahera de två areorna: 14 000 − 9500.
  2. Resultatet är 4500.
  3. Det var omkring 4500 ha mer.

Branden i Västmanland brände ner omkring 4500 ha mer än branden i Ljusdal.

Se upp! Ett vanligt fel är att addera (14 000 + 9500 = 23 500) i stället för att subtrahera.

Vanligt fel

Exempel 3

Totte vet att det i genomsnitt inträffar ett skred på mer än en hektar med 3 års mellanrum i Sverige. Hur många kan man vänta sig i genomsnitt på 30 år?

  1. Dividera tidsperioden med antalet år mellan varje skred: 30 : 3.
  2. Resultatet är 10.
  3. Man kan vänta sig omkring 10, i genomsnitt.

I genomsnitt kan man vänta sig omkring 10 skred på mer än en hektar på 30 år.

Se upp! Ett vanligt fel är att multiplicera (30 · 3 = 90) i stället för att dividera.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Välj en risk (översvämning, lerskred eller skogsbrand) och skriv, med en uppgift från det här temat, vad som orsakar den och vad som görs för att förebygga den. Ange årtal och källa för varje siffra och förklara orsakerna utan att leta efter skyldiga.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.