Logga in

← Alla avsnitt

Stjärnor och stjärnbilder

Runt 10 år · Brukar läras ut i ⁨åk 5⁩ · Gratis

Lär dig

  1. En stjärna är ett enormt klot av mycket het gas som ger eget ljus och egen värme. Solen är en stjärna: den som ligger närmast oss. De andra ser ut som små prickar för att de ligger jättelångt bort. Även på dagen finns de där, men solens ljus gör att vi inte kan se dem.

    Stjärnans ljusstyrka för våra ögon beror på två saker: hur mycket ljus den ger och hur långt bort den ligger. En stjärna som ger mycket ljus kan se svag ut om den ligger mycket långt bort.

    En stjärnas färg beror på dess temperatur: de hetaste är blåaktiga och de kallaste rödaktiga. Solen är en medelstor stjärna med gulaktig färg.

    blåaktiggulorangerödaktighetarekallare
    Stjärnornas färg, från den hetaste till den kallaste
  2. Planeterna skiner också, men de är inga stjärnor: de reflekterar solens ljus. De tindrar mindre och byter plats bland stjärnorna från en dag till en annan.

    En stjärnbild är en grupp stjärnor som, sedda från jorden, ser ut att bilda en figur. Men de ligger inte nära varandra: vissa är mycket längre bort än andra. Olika kulturer har sett olika figurer: det som är Stora björn för grekerna är en vagn för andra folk.

    Jordennärajättelångt
    En stjärnbild sedd från sidan (bilden är inte i skala)
  3. Stjärnbilder hjälper en att hitta riktningen. Karlavagnen är den del av Stora björn som ser ut som en vagn. Dra en linje mellan de två stjärnorna på vagnskorgens kant, på sidan som är längst från dragstången, och förläng linjen fem gånger avståndet mellan dem: då kommer du till Polstjärnan (Polaris). Den står nästan rakt över nordpolen, så den visar norr. Den är inte den ljusstarkaste.

    PolarisKarlavagnen
    Så hittar du Polstjärnan med Karlavagnen (schematisk bild)
  4. Under natten verkar stjärnorna snurra runt Polstjärnan. I verkligheten är det jorden som snurrar: ett kvarts varv på 6 timmar. Stadens ljus döljer stjärnorna: det kallas ljusförorening. Man kan minska den med gatlyktor som lyser nedåt och genom att släcka ljus som inte behövs.

    Polarisfoto över 6 timmar
    Stjärnorna lämnar krökta streck runt Polstjärnan

Lösta exempel

Exempel 1

Gunni ser en liten ficklampa, 2 m bort, och en kraftig gatlykta, 200 m bort. Ficklampan ser ljusstarkare ut. Ger den mer ljus än gatlyktan?

a 200 ma 2 m
  1. Det man ser beror på hur mycket ljus som ges och på avståndet.
  2. Gatlyktan ger mycket, mycket mer ljus, men den är jättelångt bort.
  3. Ficklampan är så nära att dess lilla ljus når ögonen starkt.

Nej: ficklampan ser ljusstarkare ut eftersom den är nära, men gatlyktan ger mer ljus.

Se upp! Många tror att det som ser ljusstarkast ut alltid är det som ger mest ljus. Med stjärnorna är det likadant.

Vanligt fel

Exempel 2

Julia tittar på Orion. Betelgeuse ser rödaktig ut och Rigel blåaktig. Vilken har den hetaste ytan?

BetelgeuseRigel
  1. Färgen beror på temperaturen.
  2. De hetaste stjärnorna är blåaktiga och de kallaste rödaktiga.
  3. Rigel är blåaktig och Betelgeuse rödaktig.

Rigel är hetare än Betelgeuse.

Se upp! Många tror att rött är det hetaste, som eld. Hos stjärnorna är det tvärtom.

Vanligt fel

Exempel 3

Totte är ute på landet en natt med Vera. Han vill veta var norr är. Han har redan hittat Karlavagnen. Hur går han vidare?

PolarisKarlavagnen
  1. Dra en linje mellan de två stjärnorna på vagnskorgens kant.
  2. Förläng linjen ungefär fem gånger avståndet mellan dem.
  3. Du kommer till Polstjärnan, som visar norr.

Följ linjen från vagnskorgens kant till Polstjärnan: där är norr.

Se upp! Många letar efter den ljusstarkaste stjärnan och tror att det är Polstjärnan.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

En klar natt: gå ut med en vuxen till en plats långt från gatlyktor. Låt ögonen vänja sig vid mörkret i ungefär 20 minuter. Rita Karlavagnen i din himmelsdagbok och leta upp Polstjärnan. En timme senare tittar du igen och skriver upp vad som har förändrats.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Nästa avsnitt: Galaxer och avstånd i universum: Vintergatan och ljusåret →