Logga in

← Alla avsnitt

Europas enande: från EKSG till Europeiska unionen

Maskinöversättning

Runt 14 år · Brukar läras ut i ⁨åk 9⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Efter två världskrig ville flera ledare förena Frankrikes och Tysklands ekonomier så att ett nytt krig mellan dem skulle bli omöjligt. Den 9 maj 1950 föreslog den franske ministern Robert Schuman att kol- och stålproduktionen skulle slås samman. I april 1951 undertecknade sex länder (Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Förbundsrepubliken Tyskland, Västtyskland) fördraget om EKSG, Europeiska kol- och stålgemenskapen. I mars 1957 undertecknade de sex i Rom fördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG), en gemensam marknad som började 1958: den skulle göra det möjligt för varor, människor, tjänster och kapital att röra sig fritt mellan dem.

    195019601970198019902000201020201951EKSG1957Rom1973Storbritannien går med1992Maastricht2002euron200410 länder2020Storbritannien lämnar
    Från EKSG till brexit
  2. Med tiden gick fler länder med. År 1973 gick Danmark, Irland och Storbritannien med; 1981 Grekland; 1986 Spanien och Portugal; och 1995 Österrike, Finland och Sverige. År 2004 gick tio länder med, många av dem från det forna Östeuropa, som hade haft kommunistiska regeringar fram till 1989–1991 och därefter kunde ansöka om medlemskap. År 2007 gick Bulgarien och Rumänien med, och 2013 Kroatien.

    årgår medmedlemmar
    1958de sex grundarna6
    1973Danmark, Irland, Storbritannien9
    1981Grekland10
    1986Spanien och Portugal12
    1995Österrike, Finland och Sverige15
    2004tio länder25
    2007Bulgarien och Rumänien27
    2013Kroatien28
    2020Storbritannien lämnar27
    Medlemmarna, år för år
  3. År 1992 undertecknades Maastrichtfördraget, som trädde i kraft 1993 och skapade Europeiska unionen (EU), med ett unionsmedborgarskap och en plan för en gemensam valuta. Euron infördes 1999 som räknevaluta, och 2002 började dess sedlar och mynt cirkulera i 12 länder. Inte alla medlemmar använder euron: 2024 använde 20 av de 27 den. År 2016 röstade Storbritannien i en folkomröstning för att lämna EU, och lämnade det den 31 januari 2020: det var den första medlemsstaten som lämnade.

    Det finns en debatt om hur EU ska bedömas: enligt anhängarna gav EU fred och välstånd; enligt kritikerna innebär det att man avstår suveränitet (att dela vissa beslut med andra länder) och att det skapar för mycket byråkrati. Det är tillskrivna ståndpunkter. Det här temat sträcker sig fram till 2024; hur EU fungerar idag lär man sig i samhällskunskap.

Lösta exempel

Exempel 1

Totte läser att EKSG undertecknades 1951 och Romfördraget 1957. Hur många år skiljer de två åt?

195019601970198019902000201020201951EKSG1957Rom1973Storbritannien går med1992Maastricht2002euron200410 länder2020Storbritannien lämnar
  1. Man subtraherar årtalen: 1957 − 1951 = 6.
  2. Man räknar hela år mellan de två fördragen.
  3. Det gick 6 år.

Mellan EKSG och Romfördraget gick det 6 år.

Se upp! Många räknar från 1945, då kriget tog slut, och säger 12.

Vanligt fel

Exempel 2

Julia och Gunni tittar på tabellen över utvidgningarna. År 1995 gick Österrike, Finland och Sverige med och EU gick från 12 till 15 medlemmar. Hur många länder gick med 2004, när det gick från 15 till 25?

årgår medmedlemmar
1958de sex grundarna6
1973Danmark, Irland, Storbritannien9
1981Grekland10
1986Spanien och Portugal12
1995Österrike, Finland och Sverige15
2004tio länder25
2007Bulgarien och Rumänien27
2013Kroatien28
2020Storbritannien lämnar27
  1. Man subtraherar: 25 − 15 = 10.
  2. I tabellen står ”tio länder” på raden för 2004.
  3. 10 länder gick med.

År 2004 gick 10 länder med.

Se upp! Många adderar 15 och 25 och säger 40.

Vanligt fel

Exempel 3

Olle visar två påhittade uttalanden från personer i påhittade länder om att tillhöra en union av länder. Vilken typ av meningar är det?

Två påhittade uttalanden

  • Uttalande A (person i ett påhittat land): ”Att vara med i unionen ger fred och en stor marknad för våra produkter.”
  • Uttalande B (person i ett annat påhittat land): ”Att vara med i unionen tvingar oss att lämna ifrån oss beslut till andra länder.”
  1. A försvarar att unionen ger fred och en stor marknad; B fruktar att behöva lämna ifrån sig beslut.
  2. Det är ståndpunkter i en debatt, tillskrivna dem som företräder dem.
  3. En historiker tar dem inte för fakta som går att kontrollera.

Det är ståndpunkter i en debatt, inte fakta som går att kontrollera.

Se upp! Många tror att en av de två ståndpunkterna är ett faktum och den andra ett misstag.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Välj ett land i tabellen och sök på Europeiska unionens webbplats eller i ett uppslagsverk efter året då det gick med och ett dokument från den tiden. Skriv upp vem som skrev det och varför, och vad du vet med hjälp av det och vad du inte vet. Skriv en mening med ”enligt…” för varje ståndpunkt i debatten om EU, utan att säga vilken som är din.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.