Terrorism på 2000-talet: vad det är och hur demokratier svarar
Maskinöversättning
Lär dig
Terrorism är våld, eller hot om våld, mot civilbefolkningen med ett politiskt syfte, för att sprida skräck. Det finns ingen enda definition, men nästan alla är överens om tre delar: våld, civila och politiskt syfte. År 2004 förklarade säkerhetsrådet, ett av FN:s organ (resolution 1566), att terroristhandlingar är brottsliga och oförsvarbara, oavsett vilka skäl som anförs. Många offer är vanliga människor, som inte har valts ut för något de har gjort. FN har utsett den 21 augusti till deras minnesdag.
Enligt domstolarna finns det terrorism med många slags ideologier: separatistisk, som ETA i Spanien; irländsk republikansk, som IRA, som ville förena Nordirland med Republiken Irland; vänsterextrem, som Röda armé-fraktionen (RAF) i Tyskland; högerextrem, som attentatet i Norge 2011; och jihadistisk. Den jihadistiska terrorismen är den som utövas av organisationer som al-Qaida och Islamiska staten, som använder en våldsam tolkning av religionen: som FN och muslimska auktoriteter understryker representerar de varken islam eller muslimerna. Enligt Global Terrorism Index finns det bland länderna med flest dödsfall många med muslimsk majoritet, som Pakistan, Syrien och Somalia. Terrorism klassas efter sitt motiv, inte efter religion.
motiv exempel uppgift med datum separatism ETA, i Spanien väpnad verksamhet upphörde: 2011 irländsk republikanism IRA, i Nordirland väpnad verksamhet upphörde: 2005 vänsterextremism RAF, i Tyskland väpnad verksamhet upphörde: 1998 högerextremism attentat i Norge 22 juli 2011 jihadism al-Qaida, i USA 11 september 2001 jihadism Islamiska staten, i Paris 13 november 2015 Sex exempel, med motiv 11 september-attackerna (den 11 september 2001) i USA tillskrevs al-Qaida.
Sex attentat: New York, Madrid, London, Norge, Paris och Bryssel En rättsstat ska svara med lagen: utreda, gripa och döma med rättssäkerhet (försvar, oberoende domare och oskuldspresumtion). År 2002 öppnade USA i Guantánamo en anläggning där man höll många fångar utan rättegång; landets regering hävdade att de var ”fientliga stridande”. Människorättsorganisationer och FN kritiserade det, och USA:s högsta domstol erkände rättigheter för fångarna i domar 2004, 2006 och 2008. Staterna samarbetar (resolution 1373 från 2001 förpliktade dem att bekämpa finansieringen), stärker säkerheten, förebygger radikalisering med utbildning och inkludering och stödjer offren.
Sex sätt att svara I oktober 2001 anföll USA och dess allierade Afghanistan, vars regering enligt dem skyddade al-Qaida. År 2003 invaderade de Irak utan en uttrycklig resolution från säkerhetsrådet som godkände det: de åberopade tidigare resolutioner; 2004 sa Kofi Annan, FN:s generalsekreterare, att det hade varit olagligt; de vapen som hade åberopats hittades inte. För vissa skyddar mer övervakning; för andra hotar den friheten. I en demokrati sätter parlamentet gränserna och domstolarna granskar dem.
Lösta exempel
Exempel 1
Totte läser att attentaten i Madrid var 2004 och de i London 2005. Hur många år skiljer de två åt?
- Man subtraherar årtalen: 2005 − 2004 = 1.
- Man räknar hela år mellan de två datumen.
- Det gick 1 år mellan dem.
Mellan Madrid och London gick det 1 år.
Se upp! Många räknar från 2001, året för 11 september-attackerna, och säger 4.
Exempel 2
Julia och Gunni jämför en grupp som håller en fredlig demonstration mot en lag och en annan som angriper civila för att sätta press på regeringen. Vilken uppfyller terrorismens tre delar?
- De tre delarna är våld eller hot, mot civila och med ett politiskt syfte.
- Den fredliga demonstrationen har ett politiskt syfte, men det finns inget våld mot civila.
- Gruppen som angriper civila för att sätta press på regeringen uppfyller alla tre.
Bara gruppen som angriper civila uppfyller de tre delarna.
Se upp! Många tror att varje politisk protest är terrorism.
Exempel 3
Olle visar två påhittade uttalanden från en minister och en förening i påhittade länder om övervakning. Vilken typ av meningar är det?
Två påhittade uttalanden
- Uttalande A (minister i ett påhittat land): ”Mer övervakning skyddar befolkningen och förhindrar nya brott.”
- Uttalande B (förening i ett påhittat land): ”Övervakning utan gränser hotar den personliga integriteten och allas friheter.”
- A försvarar mer övervakning och B kräver gränser för att skydda den personliga integriteten.
- Det är ståndpunkter i en debatt, tillskrivna dem som företräder dem.
- En historiker tar dem inte för fakta som går att kontrollera.
Det är ståndpunkter i en debatt om frihet och säkerhet.
Se upp! Många tror att en av de två ståndpunkterna är ett faktum och den andra ett faktafel.
En utmaning att fundera på
Det här temat sträcker sig fram till 2024. Välj en av raderna i tabellen och sök på FN:s webbplats, i ett arkiv eller i ett uppslagsverk efter ett datum, en plats och ett officiellt dokument. Skriv upp vem som skrev det och varför, och vad du vet med hjälp av det och vad du inte vet. Skriv en mening om hur man minns offren (FN har utsett den 21 augusti till deras dag) och en annan om en gräns som statens svar i en demokrati måste respektera (till exempel rättssäkerheten i en rättvis rättegång: försvar, oberoende domare och oskuldspresumtion).
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Globaliseringen: från Berlinmuren till den sammanlänkade världen →