Perser och greker: perserkrigen
Maskinöversättning
Lär dig
Omkring 500 f.Kr. var det persiska riket enormt: dess kung härskade från Egypten till floden Indus. I det levde grekiska städer vid kusten i dagens Turkiet, som Miletos. I de här krigen kallade grekerna perserna ”meder” (de gamla mederna var ett annat folk), och därför kallas perserkrigen ibland de medeiska krigen.
År 499 f.Kr. gjorde några grekiska städer på den kusten uppror mot kungen. Aten skickade hjälp. Enligt Herodotos ville kung Dareios straffa Aten. År 490 f.Kr. landsteg hans armé vid Marathon, nära Aten, och atenarna vann.
Aten, i Grekland, och Miletos, en grekisk stad inom det persiska riket År 480 f.Kr. kom Xerxes, Dareios son, med en större armé och flotta. Han gick in i Grekland från norr, över land. Vid Thermopyle, ett smalt pass mellan berget och havet, försvarade kung Leonidas av Sparta vägen med 300 spartaner och flera tusen allierade. Perserna lyckades kringgå dem och fortsatte till Aten, som var evakuerat, och brände staden. Samma år vann den grekiska flottan en sjöslag i sundet vid Salamis. År 479 f.Kr. vann grekerna på land, vid Plataiai, och perserna lämnade Grekland.
De viktigaste händelserna i perserkrigen, mellan 499 och 479 f.Kr. Inte alla stadsstater kämpade mot Persien. Aten och Sparta var de mest aktiva; andra höll sig utanför och några, som Theben, stödde kungen. Det persiska riket bestod till 330 f.Kr.
Hur vet vi det? Nästan allt kommer från grekiska författare, framför allt Herodotos. Han föddes i Halikarnassos, en grekisk stad som låg under Persien, och skrev årtionden efter händelserna. Ingen persisk berättelse om de här striderna finns bevarad. Hans siffror för Xerxes armé är enorma, och i dag tror man att de var mindre. Löparen som förde nyheten om Marathon till Aten är en sägen: den dyker upp flera århundraden senare.
Lösta exempel
Exempel 1
Olle visar klassen en påhittad text, ”i stil med” en grekisk krönikör. Den berättar om en seger för hans stad. Vilken sida berättar historien och vilken sida saknas?
En påhittad text
Vår flotta väntade i sundet. Fiendens skepp var många, men våra roddare lät sig inte skrämmas.
När kvällen kom var segern vår stads, och kungen for sin väg med sina skepp.
- Den är skriven av någon från en grekisk stad: den berättar den grekiska sidan.
- Från striderna i perserkrigen finns ingen persisk berättelse bevarad.
- Därför är det bra att jämföra texten med andra källor.
Den berättar den grekiska sidan; den persiska berättelsen saknas.
Se upp! Här tror många att en gammal text berättar båda sidorna.
Exempel 2
Marathon var 490 f.Kr. och Salamis 480 f.Kr. Vilket var först, och hur många år gick det mellan dem?
- Båda årtalen är f.Kr.: det större talet är det äldsta.
- 490 är större än 480: Marathon var först.
- Båda årtalen är f.Kr., så man drar ifrån: 490 − 480 = 10.
Marathon var först och det gick 10 år.
Se upp! Här lägger många ihop 490 + 480 och säger 970 år.
Exempel 3
Salamis var 480 f.Kr. Vilket århundrade f.Kr. hör det till?
| 5:e århundradet f.Kr. | från 500 till 401 f.Kr. |
| Salamis | 480 f.Kr. |
- Det 5:e århundradet f.Kr. sträcker sig från 500 till 401 f.Kr.
- 480 ligger mellan 500 och 401.
- Det hör till det 5:e århundradet f.Kr.
Salamis hör till det 5:e århundradet f.Kr.
Se upp! Här tror många att 480 f.Kr. hör till det 4:e århundradet f.Kr.
En utmaning att fundera på
Hitta på en strid mellan två städer. Skriv fyra rader som någon från vardera staden skulle berätta den. Stryk sedan under det som båda berättar lika och det som de berättar olika, och fundera på vilken annan källa som kunde hjälpa dig att kontrollera det.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Att leva i antikens Grekland: hus, mat, skola och fester →