Från senaten till kejsaren: Caesar, Augustus och republikens slut
Maskinöversättning
Lär dig
Under det första århundradet f.Kr. förde romerska generaler befäl över stora arméer. Enligt många historiker var soldaterna beroende av sin general för sin lön och kände sig mer lojala mot honom än mot senaten. Därför utkämpade några mäktiga generaler inbördeskrig mot varandra: krig mellan romare.
En av dem var Julius Caesar. Lagen tillät inte en general att föra in sin armé i Italien, och floden Rubicon markerade den gränsen. År 49 f.Kr. korsade Caesar Rubicon med sina soldater. Ett inbördeskrig mot en del av senaten började, och Caesar vann det.
I republiken var en diktator normalt en ämbetsman med all makt under några månader, utsedd bara vid en allvarlig fara. Caesar var diktator och år 44 f.Kr. diktator på livstid: utan slutdatum. Ett sådant ämbete varade inte en viss tid, som de andra ämbetsmännens.
Den 15 mars 44 f.Kr. dödade en grupp senatorer Caesar. Historikerna diskuterar varför: en del tror att de ville rädda republiken, andra att personliga rivaliteter vägde tungt. Fler inbördeskrig följde.
Fyra årtal i det här temat Octavianus, Caesars syskonbarnsbarn och arvinge, besegrade sin sista rival, Marcus Antonius, i slaget vid Actium år 31 f.Kr. År 27 f.Kr. gav senaten honom namnet Augustus. Caesar var inte kejsare: den förste var Augustus.
Under Augustus fanns det fortfarande konsuler, senat och folkförsamlingar. Men han förde befäl över armén och hade sista ordet. Han kallades princeps, ”förste medborgare”, och därför kallas hans system principatet.
Republiken under Augustus konsuler och senaten ja ja folkförsamlingar ja ja armén konsulerna Augustus hur länge makten varar ett år till sin död Republiken och Augustus styre, förenklat Augustus sa att han hade gett tillbaka makten till senaten och folket. En del historiker ser i hans styre slutet på den republikanska friheten, andra början på en lång fred. Det är värderingar, inte fakta.
Lösta exempel
Exempel 1
Totte läser på en museiskylt (påhittad): ”Caesar korsade Rubicon år 49 f.Kr. och dog år 44 f.Kr.”. Hur många år gick det mellan de två årtalen?
- Båda årtalen är år f.Kr.: man räknar bakåt.
- Man lägger inte ihop dem: man drar det mindre från det större.
- 49 − 44 = 5.
Det gick 5 år.
Se upp! Här brukar många lägga ihop åren och säga 93.
Exempel 2
Julia ser på ett museum ett påhittat mynt med orden ”diktator på livstid”. Vad betyder det?
- En diktator i republiken styrde i några månader.
- ”På livstid” betyder utan slutdatum.
- Alltså hade en diktator på livstid inget datum då han skulle lämna ämbetet.
Det betyder att han styrde med all makt och utan slutdatum.
Se upp! Här brukar många tro att ”diktator på livstid” är samma sak som kejsare.
Exempel 3
Gunni läser två påhittade meningar: 1. ”Augustus behöll senaten.” 2. ”Augustus var en mycket beundransvärd härskare”. Vilken är ett faktum och vilken är en åsikt?
- Ett faktum kan man kontrollera: man kan se om senaten fortsatte att finnas.
- ”Beundransvärd” är vad någon tycker: det går inte att kontrollera.
Mening 1 är ett faktum och mening 2 är en åsikt.
Se upp! Här brukar många tro att en åsikt är ett faktum om en bok säger den.
En utmaning att fundera på
Gör med hjälp av en vuxen en tidslinje med 49, 44, 31 och 27 f.Kr. Under varje årtal skriver du en mening med ett faktum. Lägg sedan till en mening som är en åsikt, och markera att det är en åsikt.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Romarriket: provinser, städer och den romerska freden →