Logga in

← Alla avsnitt

Så vet vi vad som hände: arkeologernas arbete

Maskinöversättning

Runt 10 år · Brukar läras ut i ⁨åk 4⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Arkeologi handlar om att studera det förflutna genom det som människor har lämnat efter sig: redskap, lerkärl, hus, gravar och matrester. De som arbetar med arkeologi kallas arkeologer. Det de hittar är materiella källor. Platsen där det finns lämningar från det förflutna kallas fyndplats.

    Med åren läggs jord och lämningar på hög i lager, som lagren i en tårta. Varje lager kallas ett jordlager. Man gräver uppifrån och ner, lager för lager. Om jorden inte har rörts om, har det som ligger längre ner hamnat där först: det är äldre.

    flaskkapsyltaktegel och spiktrasigt lerkärlstenyxa
    Ett snitt genom en påhittad fyndplats: jordlagren, från det nyaste (överst) till det äldsta (nederst)
  2. Det finns undantag. Om någon har grävt en grop i efterhand, eller om byggarbeten har rört om jorden, kan ett nytt föremål hamna i ett djupt lager. Därför tittar man på hur jorden ser ut innan man litar på ordningen.

    flaskkapsyltaktegel och spiktrasigt lerkärlmynt
    En grop som grävts i efterhand skär genom jordlagren
  3. Ett fynd är det man hittar. Fyndets sammanhang är var det låg och vad som låg tillsammans med det: i vilket lager och bredvid vad. Ett lerkärl som tas upp utan att man skriver upp något berättar mycket mindre. Dessutom förstör man platsen när man gräver, och det går inte att göra om. Därför fotograferar, ritar, mäter och antecknar man innan man tar upp något.

    nrföremåljordlagerbredvid
    1mynt1flaskkapsyler
    2spik2trasigt taktegel
    3lerkärl3ben och aska
    Fyndlistan från en påhittad fyndplats
  4. Efteråt rengörs, sorteras och studeras föremålen på ett laboratorium. Vid behov restaureras de. Till sist tolkar man: man föreslår vad de betyder, men är försiktig med det (”troligen användes det för att förvara säd”). Åldern på vissa lämningar (av levande varelser, inte alltför gamla) mäts med metoder som kol-14, som du lär dig mer om i fysik.

    Allt bevaras inte. Sten, keramik, metall och ben kan hålla i tusentals år. Trä, tyg eller mat bevaras nästan aldrig, utom på platser som är mycket torra, mycket kalla eller utan luft. Trä och frön som har brunnit (förkolnat) kan däremot bevaras. Därför betyder det inte att något inte fanns bara för att det inte dyker upp.

    bevaras brabevaras nästan aldrig
    stenträ
    keramiktyg
    benmat
    metallpapper
    Vad som brukar bevaras och vad som inte gör det (med undantag: det som har brunnit och särskilda platser)

Lösta exempel

Exempel 1

På en tomt i Gunnis kvarter gräver man innan man bygger (det är ett påhittat exempel). En arkeolog hittar en flaskkapsyl överst, ett taktegel och en spik i mitten och ett trasigt lerkärl nederst. Vilket är äldre, lerkärlet eller taktegelet?

flaskkapsyltaktegel och spiktrasigt lerkärl
  1. Lagren bildas ovanpå varandra.
  2. Lerkärlet ligger i ett lägre lager än taktegelet.
  3. Om jorden inte har rörts om, lades det som ligger längst ner dit först.

Lerkärlet är äldre än taktegelet.

Se upp! Många tror att det som ligger överst är äldst, för att man ser det först.

Vanligt fel

Exempel 2

På samma tomt hittar man ett mynt från i år i lagret med lerkärlet. Betyder det att lerkärlet är från i år?

flaskkapsyltaktegel och spiktrasigt lerkärlmynt
  1. Innan man litar på ordningen tittar man på jorden.
  2. Myntet ligger i en grop som skär genom lagren ovanför.
  3. Någon grävde gropen i efterhand och myntet föll ner: lerkärlet är fortfarande gammalt.

Myntet kom dit senare, genom gropen. Lerkärlet är inte från i år.

Se upp! Många tror att allt som finns i ett lager är lika gammalt.

Vanligt fel

Exempel 3

Vasa, ett svenskt krigsskepp, sjönk 1628 i Stockholms hamn och bärgades 1961. Hur många år låg det under vatten? Varför bevarades det nästan helt?

160017001800190020001628sjunker1961bärgas
  1. Räkna ut skillnaden: 1961 − 1628 = 333 år.
  2. Östersjöns vatten är kallt och inte särskilt salt.
  3. Där lever nästan inga skeppsmaskar, som äter trä: skrovet bevarades nästan helt.

Det låg 333 år under vatten och bevarades nästan helt.

Se upp! Många tror att trä alltid håller i tusentals år.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Tänk dig att någon om tvåtusen år gräver upp ditt klassrum. Skriv vilka föremål som skulle bevaras och vilka som inte skulle göra det, och två saker som din klass skulle berätta om hur vi lever idag. Vilket sammanhang skulle man behöva anteckna?

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Skriftliga källor: brev, dagböcker, krönikor och register →