Att använda det förflutna för att kritisera nutiden: historiska analogier och deras risker
Maskinöversättning
Lär dig
En historisk analogi jämför en situation i dag med en från det förflutna för att förstå den eller för att övertyga: ”det här hände redan på 1930-talet”, ”ett nytt Vietnam”, ”ett nytt München”. Den används av medborgare, journalister, historiker och regeringar. Den kan också användas för att kritisera nutiden: 1791 tog Olympe de Gouges deklarationen från 1789 som utgångspunkt och krävde för kvinnorna de rättigheter som den gav männen; och 1963 påminde Martin Luther King, hundra år efter Emancipationsproklamationen 1863, om ett löfte som enligt honom inte infriades.
Två användningar av det förflutna En analogi hjälper när den pekar på en mekanism som upprepas, som en ekonomisk kris som försvagar förtroendet för demokratin. Den vilseleder när den döljer att det alltid finns skillnader: ett annat land, andra institutioner, en annan ekonomi eller andra medier. Den vilseleder också när den bara väljer det fall som ger den rätt. Och när den dömer människorna på den tiden efter det slut som vi känner till i dag men som de inte kände till. Även om en mekanism upprepas förändrar sammanhanget och människors beslut slutet.
Det förflutna kan ge motsatta lärdomar. I september 1938 gick Storbritannien och Frankrike i München med på att Tyskland fick ta över Sudetlandet, en region i Tjeckoslovakien. I mars 1939 ockuperade Tyskland resten av Böhmen och Mähren, vilket avtalet inte tillät. Många människor firade då avtalet, eftersom de trodde att det förhindrade ett krig. Många drog slutsatsen att det leder till ännu en aggression att ge efter för en angripare, och rekommenderade att agera tidigt. Efter Vietnamkriget, som tog slut 1975, drog många slutsatsen att det är ett misstag att gripa in i en avlägsen konflikt, och rekommenderade att inte ingripa. År 1992 publicerade statsvetaren Yuen Foong Khong en studie om hur den valda analogin vägde in i USA:s beslut om Vietnam 1965.
fall lärdom som många drog år München att ge efter ger ny aggression 1938−1939 Vietnam att ingripa långt borta är fel till 1975 Två motsatta lärdomar För att bedöma en analogi frågar man vad som jämförs, vad som är likt, vad som är annorlunda och vem som jämför och varför. Historikerna Richard Neustadt och Ernest May föreslog 1986 att man ska skilja på det man vet och det man antar. Ju allvarligare fallet i det förflutna var, desto mer försiktig måste man vara: att säga ”det är samma sak” kräver starka bevis.
Fyra frågor
Lösta exempel
Exempel 1
Nora skriver upp att de förslavade människornas frigörelse i de upproriska delstaterna i USA kungjordes 1863 och att King påminde om den i Washington 1963. Hur många år hade gått?
- Man subtraherar årtalen: 1963 − 1863 = 100.
- King använde ett datum ur det förflutna för att kritisera nutiden: ett löfte som enligt honom fortfarande inte hade infriats.
- Det är en analogi med ett datum, inte ett bevis för vad som skulle hända.
Det hade gått 100 år, och King kritiserade nutiden med ett löfte från det förflutna.
Se upp! Många tror att det alltid är ett felaktigt historiebruk att använda det förflutna för att kritisera nutiden.
Exempel 2
Olle visar en påhittad artikel från Mirvania, ett påhittat land, som säger ”det här hände redan på 1930-talet”. Vilka frågor ställer du innan du godtar jämförelsen?
En påhittad text: en debattartikel från Mirvania, ett påhittat land
Det här hände redan på 1930-talet: kris, arbetslöshet och rädsla. Då ville man inte se det, och det slutade illa. Nu händer samma sak, och det kommer att sluta likadant.
- Vad som jämförs och vad som är likt: kris, arbetslöshet och rädsla.
- Vad som är annorlunda: andra institutioner, en annan ekonomi, andra medier.
- Vem som jämför och varför: artikeln vill övertyga om att det kommer att sluta likadant.
Man måste skriva upp likheter och skillnader och fråga vem som jämför och varför.
Se upp! Många tror att två situationer som liknar varandra kommer att sluta likadant.
Exempel 3
Mai läser två meningar: ”efter München leder det till ännu en aggression att ge efter för en angripare” och ”efter Vietnam är det ett misstag att gripa in i en avlägsen konflikt”. Vad visar det?
| fall | lärdom som många drog | år |
|---|---|---|
| München | att ge efter ger ny aggression | 1938−1939 |
| Vietnam | att ingripa långt borta är fel | till 1975 |
- Båda meningarna kommer från fall i det förflutna.
- Var och en leder till ett motsatt beslut.
- Det förflutna kan ge motsatta lärdomar beroende på vilket fall man väljer.
Att det förflutna kan ge motsatta lärdomar beroende på vilket fall man väljer.
Se upp! Många tror att varje historisk händelse lär ut bara en enda lärdom.
En utmaning att fundera på
Be en vuxen om en mening som börjar med ”det här hände redan …” eller ”det här är som …”. Skriv tre likheter och tre skillnader mellan de två situationerna, och skriv upp vem som jämför och varför. Vilket annat fall i det förflutna skulle kunna jämföras?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Betydelsefulla personer i det förflutna: varför minns vi vissa och inte andra? →