De engelska revolutionerna: Cromwell, Bill of Rights och parlamentet
Maskinöversättning
Lär dig
På 1600-talet drabbade de engelska monarkerna och parlamentet samman om vem som bestämde. Parlamentet var en församling med två kamrar: överhuset, med adelsmän och biskopar, och underhuset, med företrädare för den minoritet som fick rösta, män med egendom. Enligt sedvänjan behövde kungen parlamentets tillstånd för att ta ut nya skatter.
Karl I, kung sedan 1625, ville styra utan parlamentet: mellan 1629 och 1640 kallade han inte samman det och tog ut pengar på egen hand. Därtill kom religiösa meningsskiljaktigheter: de kristna i England, Skottland och Irland var inte överens om hur kyrkan skulle vara.
År 1642 började inbördeskriget mellan rojalisterna, kungens anhängare, och parlamentarikerna. Det utkämpades strider också i Skottland och Irland. Parlamentarikerna vann, och kungen ställdes inför rätta och avrättades i London 1649. Inbördeskriget tog slut 1651.
Engelska årtal England blev en republik. Oliver Cromwell, parlamentets militäre ledare, dominerade det nya styret och regerade från 1653 som lordprotektor. År 1649 intog hans armé den irländska staden Drogheda: enligt de flesta historiker dog både soldater och civila, och det diskuteras hur många. På Irland minns många honom med smärta; i England finns mycket olika åsikter om honom.
Cromwell dog 1658. År 1660 kallade parlamentet tillbaka Karl II, son till den avrättade kungen: det är restaurationen. Konflikterna med parlamentet fortsatte. År 1688 förlorade kung Jakob II, som var katolik, stödet från adelsmän och betydande politiker. Sju av dem, bland dem en biskop, bjöd in Vilhelm av Oranien, protestantisk härskare i Nederländerna och kungens måg. Jakob flydde till Frankrike nästan utan strider i England. Förändringens anhängare, whigs, kallade den ”den ärorika revolutionen”; andra historiker föredrar ”revolutionen 1688”.
År 1689 antog parlamentet Bill of Rights: kungen fick inte ta ut skatter, sätta lagar ur kraft eller hålla en armé i fredstid utan parlamentets tillstånd, och valen skulle vara fria. Vilhelm III och Maria II regerade och godtog den. Så började en parlamentarisk monarki: kungen regerar, men parlamentet sätter gränser för honom.
vad kungarna försvarade från 1689 skatter ta ut dem på egen hand parlamentet godkänner dem lagar sätta dem ur kraft kan inte sätta dem ur kraft armé i fred hålla den med parlamentets tillstånd Vad som förändrades Det var ingen demokrati: en minoritet röstade och kvinnor fick inte rösta. Många historiker kopplar de här förändringarna till filosofen John Lockes idéer; senare såg Montesquieu på England som ett föredöme. Namnen diskuteras: ”inbördeskrig” lyfter fram striden mellan sidor och ”revolution” förändringen i vem som bestämde.
Lösta exempel
Exempel 1
Olle visar klassen ett manifest och ett brev, påhittade ”i stil med” texter från tiden. Manifestet är skrivet av en parlamentsledamot och brevet av en anhängare till kungen. Hur bör klassen läsa dem?
Två påhittade texter
- Manifest av en parlamentsledamot (påhittat): ”Ingen skatt får tas ut utan parlamentets tillstånd.”
- Brev från en rojalist (påhittat): ”Om parlamentet begränsar kungen i varje beslut kommer riket att fyllas av oordning.”
- Varje skribent talar utifrån sin ställning: den ene försvarar parlamentet och den andre kungen.
- De två texterna visar vad två grupper tyckte, inte hela samhället.
- För att veta vad som hände måste man jämföra dem med fler källor.
Texterna är två synvinklar, och ingen av dem berättar ensam vad som hände.
Se upp! Många tror att en text som är gammal berättar fakta precis som de var.
Exempel 2
Nora gör en tidslinje. Inbördeskriget började 1642 och kungen avrättades 1649. Hur många år gick det?
- Man drar det mindre årtalet från det större: 1649 − 1642 = 7.
- Det var ett långt krig: inbördeskriget tog slut 1651.
Det gick 7 år mellan krigets början och kungens avrättning.
Se upp! Många tror att inbördeskriget tog slut med kungens avrättning, men kriget fortsatte till 1651.
Exempel 3
Totte tittar på tabellen över vad som förändrades med Bill of Rights 1689. Vilken tanke sammanfattar kolumnen ”från 1689”?
| vad kungarna försvarade | från 1689 | |
|---|---|---|
| skatter | ta ut dem på egen hand | parlamentet godkänner dem |
| lagar | sätta dem ur kraft | kan inte sätta dem ur kraft |
| armé i fred | hålla den | med parlamentets tillstånd |
- I alla tre raderna förekommer parlamentet: dess tillstånd begränsar kungen.
- Kungen kunde inte längre agera ensam i de tre sakerna.
- Det gör inte England till en demokrati: parlamentet representerade en minoritet.
Från 1689 behövde kungen parlamentets tillstånd i fråga om skatter, lagar och armé i fredstid.
Se upp! Många tror att hela folket röstade från 1689.
En utmaning att fundera på
Jämför de två sätten att benämna de här händelserna, ”inbördeskrig” och ”revolution”: skriv vilka argument och vilka bevis var och en skulle använda, och vilken som du tycker är bäst förklarad. Fundera sedan på vilka källor från tiden du skulle behöva för att avgöra det.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Monarquías autoritarias: Francia, Inglaterra y España reúnen el poder →