Samhället under ancien régime: stånd, privilegier och vardagsliv på 1700-talet
Maskinöversättning
Lär dig
Före revolutionerna var samhället i stora delar av Europa indelat i grupper. Den ordningen kallas ancien régime, ett namn som blev vanligt under franska revolutionen för att tala om det man ville lämna bakom sig. I Frankrike tillhörde varje människa ett av tre stånd: grupper med olika rättigheter och skyldigheter. Ståndet ärvdes nästan alltid: man föddes in i familjens stånd. Man kom in i prästerskapet av kallelse, och några få kom in i adeln genom att köpa ett ämbete.
Det första ståndet var prästerskapet, de som tjänade kyrkan; det andra var adeln; och tredje ståndet var alla andra: bönder, hantverkare, handlare och arbetare. Prästerskapet och adeln var tillsammans omkring 2 % av befolkningen, men de hade privilegier: rättigheter som andra inte hade.
stånd vilka taillen första ståndet prästerskapet befriat andra ståndet adeln nästan befriad tredje ståndet alla andra betalade den Frankrikes tre stånd Adeln betalade nästan ingen taille, den viktigaste direkta skatten, och prästerskapet betalade inte de vanliga skatterna utan en gåva som man kommit överens om med kungen. De högsta posterna i armén, inom prästerskapet och vid hovet var oftast förbehållna adelsmän. Tredje ståndet betalade taillen, saltskatten, tiondet (en del av skörden, till kyrkan) och de avgifter man var skyldig godsherren.
Ståndet var inte detsamma som rikedom. En rik bankir i tredje ståndet kunde ha mer pengar än en adelsman i provinsen, men hade inga privilegier, och därför krävde många borgare jämlikhet inför lagen och tillträde till ämbeten. Inte heller var alla adelsmän rika, och hela prästerskapet levde inte likadant: många biskopar var rika adelsmän och många församlingspräster på landsbygden levde knappt.
Första och andra ståndet (prästerskapet och adeln) jämfört med tredje ståndet, omkring 1789 Fyra av fem fransmän bodde på landet, i små byar. En bondefamilj odlade sin jordlott och betalade till staten, till kyrkan och till godsherren. Brödet var grunden i deras mat: om en dålig skörd gjorde det dyrare kunde fattiga familjer lägga nästan allt de tjänade på bröd. År 1788 blev skörden dålig, och 1789 var brödet mycket dyrt. Hungern och skatterna är bakgrunden till revolutionen.
Stånden var inte likadana i alla länder. I Sverige representerade riksdagen, dåtidens parlament, fyra stånd: adel, prästerskap, borgare och självägande bönder. I Ryssland var många bönder livegna, vilket betydde att de inte fick lämna godsherrens mark.
Frankrike Sverige stånd tre fyra självägande bönder i tredje ståndet ett eget stånd Stånd i Frankrike och i Sverige
Lösta exempel
Exempel 1
Julia förbereder en tabell med tre påhittade personer från Frankrike år 1780: en rik bankir i Paris, en församlingspräst i en by och en greve vid hovet. Vilket stånd tillhör var och en av dem?
| stånd | vilka | taillen |
|---|---|---|
| första ståndet | prästerskapet | befriat |
| andra ståndet | adeln | nästan befriad |
| tredje ståndet | alla andra | betalade den |
- Församlingsprästen tjänar kyrkan: han tillhör prästerskapet, det första ståndet, även om han lever knappt.
- Greven är adelsman: andra ståndet.
- Bankiren är varken adelsman eller präst: hon tillhör tredje ståndet, även om hon har mycket pengar.
Församlingsprästen tillhör första ståndet, greven andra ståndet och bankiren tredje ståndet.
Se upp! Många tror att ståndet beror på pengar och placerar den rika bankiren bland adelsmännen.
Exempel 2
Totte föreställer sig en påhittad by med 200 familjer: 3 adliga familjer och 5 i prästerskapet; resten tillhör tredje ståndet. Hur många procent av familjerna tillhör tredje ståndet?
- De privilegierade är 3 + 5 = 8 familjer.
- Tredje ståndet är 200 − 8 = 192 familjer.
- 192 av 200 är 96 av 100: 96 %.
96 % av familjerna i den påhittade byn tillhör tredje ståndet.
Se upp! Många räknar ut de privilegierades 4 % och tror att det är tredje ståndets andel.
Exempel 3
Gunni och Julia hittar på ett museum ett påhittat brev, ”i stil med” brev från bondefamiljer. Vad kan de lära sig av det, och vad kan de inte lära sig?
En påhittad text
I år tog stormen nästan hela vetet.
Vi är skyldiga taillen, tiondet och avgifter till godsherren.
Ingen lider så mycket som vi.
- De frågar vem som skriver och varför: en bonde (påhittad), som berättar om sin situation.
- De skiljer det som går att kontrollera (det var storm, man måste betala) från det som är ett intryck (”ingen lider så mycket som vi”).
- De drar slutsatsen att brevet visar bördorna för en familj, men inte hur alla bönder levde.
Brevet visar vad som tyngde en bondefamilj, inte hur alla familjer i Frankrike levde.
Se upp! Många tror att ett enda brev kan berätta om ett helt lands liv.
En utmaning att fundera på
Vilka rättigheter är lika för alla människor i ditt land, oavsett vilken familj de är födda i? Skriv två rättigheter och förklara för var och en med egna ord hur den skiljer sig från ett privilegium under ancien régime. Kom ihåg: ett faktum kontrolleras; ett värdeomdöme, som ”det var orättvist”, motiveras. I en uppsats ska du tillskriva tolkningarna: ”historikerna pekar på att…”.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: El despotismo ilustrado: monarcas que reforman desde arriba →