Logga in

← Alla avsnitt

Trettioåriga kriget och westfaliska freden

Maskinöversättning

Runt 13 år · Gratis

Lär dig

  1. I början av 1600-talet var Tysk-romerska riket inte en stat som kungariket Frankrike. Det bestod av hundratals områden (furstendömen, biskopsdömen och fria städer), alla med sin egen styrelse, och leddes av en kejsare av huset Habsburg. Augsburgska religionsfreden (1555) lät varje furste välja mellan katolicismen och lutherdomen för sina länder, men erkände inte calvinisterna. Strax därefter bildades två rivaliserande väpnade förbund: Protestantiska unionen och Katolska ligan.

    Kriget började 1618 i Böhmen. De böhmiska adelsmännen, för det mesta protestanter, fruktade att kung Ferdinand, en katolsk habsburgare, skulle inskränka deras religionsfrihet. Den 23 maj kastade de ut två av kungens ombud genom ett fönster på slottet i Prag: det är fönsterkastningen i Prag. År 1619 valdes Ferdinand till kejsare, som Ferdinand II, och 1620 förlorade rebellerna slaget vid Vita berget.

    Konflikten spred sig i flera faser. Danmark ingrep 1625; Sverige, som var lutherskt, ingrep 1630 med sin kung Gustav II Adolf, som dog i slaget vid Lützen (1632); och Frankrike, ett katolskt kungarike, ingrep 1635 mot habsburgarna. Därför menar många historiker att det inte bara var ett religionskrig: man kämpade också om habsburgarnas makt i Österrike och Spanien och om de tyska furstarnas självstyre.

    PragStockholmParisWienMagdeburgMünster och OsnabrückAtlantenMedelhavetÖstersjönNordsjönSvenska armén 1630Natural Earth
    Krigets platser (ungefärlig färdväg)
  2. Arméerna bestod av legosoldater, soldater som hade anställts mot betalning, och de livnärde sig på det de tog av landet de drog fram genom: skörd, boskap och inkvartering. År 1631 plundrades och brändes Magdeburg. Arméerna och flyktingarna förde med sig sjukdomar från plats till plats. Förutom striderna orsakade hunger och epidemier många dödsfall. Enligt historikern Peter Wilson förlorade riket minst en femtedel av sin befolkning, och vissa områden mycket mer.

    kriget161016201630164016501618Fönsterkastningen1630Sverige griper in1635Frankrike griper in1648Westfaliska freden
    Från 1618 till 1648
  3. Efter flera års förhandlingar i Münster och Osnabrück undertecknades de westfaliska fördragen 1648. De erkände calvinisterna vid sidan av katoliker och lutheraner; furstarna fick större självstyre gentemot kejsaren; Sverige fick områden i norra delen av riket, vid Östersjön, med hamnar för sin handel, och Frankrike fick områden i Alsace; och Nederländernas och Schweiz självständighet erkändes. Riket fanns kvar, men blev svagare, och Frankrike och Spanien fortsatte kriget till 1659. Många historiker menar att Westfalen inte på en gång skapade de moderna staterna: den idén är en senare förenkling.

    vemvad de fick 1648
    Sverigeområden vid Östersjön
    Frankrikeområden i Alsace
    Nederländernaerkänd självständighet
    calvinistererkännande i riket
    Några resultat från 1648

Lösta exempel

Exempel 1

Gunni och Julia tittar på Olles tidslinje. Hur många år skiljer fönsterkastningen i Prag (1618) och westfaliska freden (1648) åt?

kriget161016201630164016501618Fönsterkastningen1630Sverige griper in1635Frankrike griper in1648Westfaliska freden
  1. Man räknar ut skillnaden mellan årtalen: 1648 − 1618 = 30.
  2. Därför kallas det trettioåriga kriget.
  3. Men kriget hade flera faser, med olika skådeplatser och aktörer: det var inte en enda strid som pågick i trettio år.

Det gick 30 år.

Se upp! Många tror att man stred utan uppehåll under hela de trettio åren.

Vanligt fel

Exempel 2

Totte tittar på kartan över kriget. Stockholm, Paris och Madrid ligger långt från Prag och Magdeburg, och ändå stred deras arméer där. Vad visar det?