Renässansen och humanismen: ett nytt sätt att se på världen
Maskinöversättning
Lär dig
Ordet renässans betyder ”att födas på nytt”. Det var en rörelse inom konst och idéer som växte fram i städer i Italien och spreds över Europa mellan 1300-talet och 1500-talet. Man studerade klassikerna: de grekiska och romerska författarna och konstnärerna.
Många historiker menar att renässansen började i Italien delvis därför att det fanns rika städer, till exempel Florens och Venedig, som levde på handel och bankverksamhet. Familjer som Medici betalade konstnärer och lärda. Den som betalar för och skyddar konst kallas mecenat.
En orsakskedja Humanisterna läste grammatik, historia, poesi och filosofi i antika texter, på grekiska eller latin. De trodde på utbildning och förnuft. De var inte emot religionen: de flesta var kristna. Studierna var framför allt öppna för män ur familjer med pengar eller beskyddare; några kvinnor, till exempel Cassandra Fedele från Venedig, lyckades ändå göra sig kända trots att de hade färre möjligheter.
Många antika verk hade bevarats i kloster, i Bysans och i den islamiska världen; munkarna skrev av dem och kommenterade dem. År 1453 erövrade osmanerna Konstantinopel, och grekiska lärda kom till Italien med handskrifter, även om man redan på 1300-talet undervisade i grekiska i Florens.
En tänkbar väg för ett verk, påhittad Med perspektiv ser en teckning ut att ha djup: det som är långt borta ser mindre ut, och de linjer som leder bort verkar mötas i en försvinningspunkt. Perspektivet utvecklades i Florens på 1400-talet, med Brunelleschi och Alberti. I porträtten kunde man känna igen ansiktet på en enskild person.
Ett perspektivschema, påhittat Renässansen var inte bara italiensk: Dürer från Nürnberg (i dag i Tyskland), som reste till Italien, och Erasmus från Rotterdam (Nederländerna) verkade norr om Alperna. Vissa humanister kallade århundradena mellan Rom och sin egen tid för ”de mellersta århundradena”, en tid av glömska; många historiker anser i dag att det är en överdrift: det fanns universitet, till exempel det i Bologna i Italien, katedraler och lärda.
Fyra årtal
Lösta exempel
Exempel 1
Gunni och Julia besöker en utställning om Florens på 1400-talet. På skylten står det att en bankirfamilj, familjen Medici, betalade för konstverk och studier åt målare och lärda. Vilken roll hade familjen?
En påhittad skylt från en utställning
Utställningen ”Florens på 1400-talet”.
En bankirfamilj, familjen Medici, betalade för konstverk och studier åt stadens målare, skulptörer och lärda.
- Medicierna målade och skrev inte själva: de betalade för och skyddade dem som gjorde det.
- Den som betalar för och skyddar konst kallas mecenat.
- Mecenaten beställde verket och kunde bestämma motivet.
- Även kyrkan var mecenat: den beställde målningar och skulpturer till sina kyrkor.
- Med de pengarna kunde konstnärer och lärda ägna sig åt sitt arbete.
Medicierna var mecenater åt konstnärer och lärda.
Se upp! Många tror att en mecenat är den konstnär som gör verket.
Exempel 2
Olle visar sin klass ett påhittat brev från en tänkt lärare på 1400-talet. Brevskrivaren vill att man ska läsa de antika författarna på deras eget språk och tillägger att tro och förnuft kan gå hand i hand. Vilka drag hos humanismen syns?
En påhittad text: brev från en tänkt lärare
Käre elev: lita inte på en sammanfattning. Läs först de antika författarna på deras eget språk och jämför sedan vad de säger med vad andra berättar om dem.
Att studera gör oss bättre, och tro och förnuft kan gå hand i hand.
En tänkt lärare
- Brevskrivaren vill att man studerar klassikerna och läser dem på deras eget språk, precis som humanisterna gjorde.
- Då förstår man vad författarna sa, utan att vara beroende av vad andra berättade.
- Brevskrivaren tror att studier och förnuft gör människor bättre.
- Brevet nämner tron: humanisterna var inte emot religionen.
Brevet visar studiet av klassikerna, förnuftets värde och respekten för tron.
Se upp! Många tror att en humanist avvisade religionen.
Exempel 3
Nora läser att skalden Petrarca, en av de första humanisterna, föddes 1304 och att Erasmus dog 1536. Hur många år skiljer de två årtalen åt?
- Man subtraherar årtalen: 1536 − 1304 = 232.
- Humanismen blev inte till på en dag: den varade i över två århundraden, med många generationer av lärda.
Det gick 232 år mellan Petrarcas födelse och Erasmus död.
Se upp! Många tror att renässansen var en kort period på bara några år.
En utmaning att fundera på
Ta hjälp av en vuxen och leta i din stad efter en byggnad med kupol, pelare eller bågar som påminner om det antika Roms arkitektur. Skriv två meningar: vad du ser och varför du tror att den som byggde den ville efterlikna klassikerna.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Boktryckarkonsten: så förändrade böckerna världen →