Den vetenskapliga revolutionen: från Kopernikus till Newton
Maskinöversättning
Lär dig
Fram till 1500-talet godtog de flesta lärda i Europa det geocentriska världssystemet från Aristoteles och Ptolemaios: jorden står stilla i mitten och solen, månen och planeterna går runt den. Det stämde med det man ser med blotta ögat och med Aristoteles fysik. Man visste att jorden var rund: diskussionen gällde om den rörde sig.
geocentriskt världssystem heliocentriskt världssystem står i mitten jorden solen jorden rör sig inte rör sig runt solen företräddes av Aristoteles och Ptolemaios Aristarchos och Kopernikus Två modeller av himlen År 1543 publicerade astronomen Nicolaus Kopernikus De revolutionibus, där han föreslog det heliocentriska världssystemet: solen i mitten och jorden som en planet bland andra. Hans modell använde fortfarande cirklar och förbättrade inte förutsägelserna särskilt mycket; det tog årtionden innan den övertygade, och många avvisade den. Idén hade redan föreslagits av Aristarchos i antiken, och många historiker påpekar att Kopernikus byggde på beräkningar av tidigare astronomer, bland dem några från den islamiska världen; det fanns också astronomer i Kina och Indien. Omkring 1609 visade Johannes Kepler, med Tycho Brahes exakta data, att planeterna går i ellipser, med solen i en brännpunkt (en av ellipsens två särskilda punkter, som inte är mittpunkten).
En ellips med solen i en brännpunkt (påhittad och överdriven teckning) Galileo Galilei uppfann inte kikaren (eller teleskopet, ett rör med linser), som dök upp i Nederländerna: han förbättrade den 1609 och riktade den mot himlen. År 1610 publicerade han vad han hade sett: berg på månen och fyra månar kring Jupiter; samma år observerade han också Venus faser. År 1616 stoppade den katolska kyrkan Kopernikus bok tills den hade rättats och varnade Galilei för att försvara den idén. Efter att ha publicerat Dialogen 1632 ställdes han inför rätta 1633 av inkvisitionen, tvingades avsvärja sig sina åsikter och dömdes till fängelse, som ändrades till husarrest fram till hans död 1642; där skrev han ett verk om rörelse, som publicerades 1638. År 1992 erkände påve Johannes Paulus II att de teologer som dömde honom hade haft fel. Historiker diskuterar hur mycket teologi, politik och personliga rivaliteter vägde.
Fyra årtal År 1687 publicerade Isaac Newton Principia: med geometri och proportioner förklarade han med samma lagar hur föremål faller och hur månen och planeterna rör sig. Den här vetenskapen arbetar genom att observera, mäta och kontrollera. Likadana tryckta böcker gjorde det möjligt att jämföra samma uppgifter, och sällskap som Royal Society i London (1660) samlade människor som jämförde mätningar och experiment.
Lösta exempel
Exempel 1
Nora läser att Kopernikus publicerade sin bok 1543 och Newton Principia 1687. Hur många år skiljer de två publikationerna åt?
- Man subtraherar årtalen: 1687 − 1543 = 144.
- Det blev nästan ett och ett halvt århundrade, med många människor som observerade, mätte och diskuterade.
Det gick 144 år mellan de två böckerna.
Se upp! Många tror att den vetenskapliga revolutionen gjordes av en enda person.
Exempel 2
Gunni och Julia läser den påhittade anteckningsboken från en tänkt astronom: under fyra nätter skriver astronomen upp de ljusa punkter som syns bredvid Jupiter och som byter sida. Vad tyder den förändringen på?
| natt | till vänster om Jupiter | till höger om Jupiter |
|---|---|---|
| 1 | 2 ljusa punkter | 1 ljus punkt |
| 2 | 0 punkter | 3 punkter |
| 3 | 1 punkt | 2 punkter |
| 4 | 2 punkter | 2 punkter |
- Punkterna stannar inte på samma ställe: varje natt befinner de sig på ett annat ställe i förhållande till Jupiter.
- Det tyder på att de går runt Jupiter, som små månar.
- Uppgifterna i anteckningsboken är påhittade: de visar hur man resonerar utifrån en observation.
- En observation ger en ledtråd men bevisar inte en hel modell.
Det tyder på att punkterna går runt Jupiter.
Se upp! Många tror att ett instrument ger svaret utan att man tolkar det man observerar.
Exempel 3
Olle föreslår att man ska skilja på två meningar: ”År 1633 dömde inkvisitionen Galilei” och ”Kyrkan har alltid motsatt sig vetenskapen”. Vilken är ett faktum och vilken en generalisering?
- Den första har årtal, plats och huvudpersoner: den går att kontrollera i dokument.
- Den andra säger ”alltid” och handlar om hela kyrkan och alla tider: den är en generalisering.
- Många forskare på den tiden var troende: Kopernikus var kanik, Kepler var lutheran, Galilei var katolik och trodde att vetenskap och tro inte stred mot varandra, och Newton var en from kristen som skrev mycket om teologi.
- Några berömda scener är sägner: i handlingarna från Galileis rättegång finns inga bevis för att han sa ”Och ändå rör den sig”, och det finns inte heller några bevis för att Newton fick ett äpple i huvudet.
- En sägen berättas långt efteråt, och man måste kontrollera den mot andra källor.
Den första är ett faktum och den andra en generalisering.
Se upp! Många tror att en daterad konflikt bevisar att vetenskap och religion alltid är fiender.
En utmaning att fundera på
Ta hjälp av en vuxen och titta på månen tre nätter i rad, utan att någonsin titta på solen, och rita dess form varje natt. Skriv upp vad som förändras mellan en natt och nästa och skriv en fråga som du kommer på utifrån det du ser.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.