Logga in

← Alla avsnitt

Republiken, skräckväldet och revolutionens slut (1792–1799)

Maskinöversättning

Runt 13 år · Gratis

Lär dig

  1. År 1791 var Frankrike en konstitutionell monarki: kungen regerade fortfarande, men med begränsad makt. I juni försökte kungafamiljen fly och greps i Varennes, och många fransmän slutade lita på kungen, som verkade ta avstånd från den konstitutionella monarkin. I april 1792 förklarade Frankrike krig mot Österrike, som Preussen anslöt sig till. Efter att parisarna hade stormat slottet Tuilerierna den 10 augusti 1792 suspenderade församlingen kungen. I september avskaffade konventet monarkin och Frankrike blev en republik.

     årvem som styr
    konstitutionell monarki1791−1792kungen och församlingen
    konventet1792−1795konventet
    direktoriet1795−1799fem direktörer
    Tre styrelseskick på åtta år
  2. Konventet dömde Ludvig XVI, som avrättades i januari 1793, den 21:a. Det året allierade sig Storbritannien, Spanien och Nederländerna mot Frankrike, och i mars gjorde regionen Vendée uppror mot tvångsutskrivningen av soldater. Ledarna motiverade undantagsåtgärderna som ett försvar av republiken: välfärdsutskottet, en nödregering, revolutionstribunalen (som dömde de anklagade) och, i september 1793, lagen om misstänkta, som gjorde det möjligt att arrestera den som man trodde var motståndare till republiken.

    krig motandra länderuppror inomlandeträdsla förförrädareledarnasidéerundantagsåtgärderskräckväldet
    Skräckväldets orsaker, enligt många historiker
  3. Skräckväldet kallas den period då åtgärderna tillämpades hårdast, och många historiker placerar den mellan den 5 september 1793 och den 27 juli 1794. Domstolarna avkunnade mer än 16 000 dödsdomar, och dessutom dog tusentals människor utan rättegång eller i fängelserna. De exakta siffrorna diskuteras. Det förekom domar i hela Frankrike, och de flesta utanför Paris. De allra flesta av de dömda tillhörde tredje ståndet, inte adeln. Bland de avrättade fanns också revolutionärer. Vissa historiker betonar omständigheterna (kriget, upproren, rädslan för förrädare) och andra ledarnas idéer och politiska projekt. Många historiker påpekar att det att arrestera ”misstänkta” avvek från den oskuldspresumtion som deklarationen från 1789 hade förkunnat.

    Den 9 thermidor (27 juli 1794; thermidor och brumaire är månader i revolutionskalendern) arresterades Robespierre, en av ledarna i utskottet, och avrättades dagen därpå, och skräckväldet klingade av. Därefter kom direktoriet (1795–1799). Den 18 brumaire (9 november 1799) genomförde generalen Napoleon Bonaparte en statskupp (han tog makten med våld) och många historiker anser att revolutionen då var slut.

Lösta exempel

Exempel 1

Julia förbereder en redovisning. Konstitutionen 1791 behöll kungen, och konventet avskaffade monarkin i september 1792. Vilka två olika styrelseskick är det? Hur många år skiljer 1789, revolutionens början, från 1792?

 årvem som styr
konstitutionell monarki1791−1792kungen och församlingen
konventet1792−1795konventet
direktoriet1795−1799fem direktörer
  1. År 1791: en kung med begränsad makt: konstitutionell monarki.
  2. År 1792: ingen kung: republik.
  3. 1792 − 1789 = 3 år.

Frankrike gick från konstitutionell monarki till republik, 3 år efter 1789.

Se upp! Många tror att Frankrike redan var en republik 1789.

Vanligt fel

Exempel 2

Totte vill veta hur många dagar skräckväldet varade om man, som många historiker gör, räknar från den 5 september 1793 till den 27 juli 1794.

  1. Från 5 till 30 september 1793 återstår 25 dagar.
  2. Från oktober till juni är det 31 + 30 + 31 + 31 + 28 + 31 + 30 + 31 + 30 = 273 dagar, och i juli 27 till.
  3. 25 + 273 + 27 = 325 dagar.

Det varade i 325 dagar, nästan elva månader.

Se upp! Många subtraherar bara dagarna och glömmer månaderna.

Vanligt fel

Exempel 3

Gunni och Julia hittar på ett museum en påhittad kungörelse, ”i stil med” kungörelserna från 1793. Vad kan de lära sig av den, och vad kan de inte lära sig?

En påhittad text

Invånarna i kvarteret ska inför välfärdsutskottet ange vilka som är misstänkta för att vara emot republiken.

De blir misstänkta på grund av sitt uppträdande, sina umgängen, sina ord eller sina skrifter.

En kvarterskommitté (påhittad)

  1. De frågar vem som skriver och varför: en kvarterskommitté (påhittad), som begär namn på misstänkta.
  2. De ser vad som övervakades: invånarnas uppträdande, umgängen, ord eller skrifter.
  3. De drar slutsatsen att kungörelsen visar hur en undantagsåtgärd såg ut, men inte hur många som dömdes.

Kungörelsen visar vad som övervakades med lagen om misstänkta, inte skräckväldets siffror.

Se upp! Många tror att en enda kungörelse gör det möjligt att räkna ut hur många människor som dömdes.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Leta i din bok eller på internet upp namnen på månaderna i den franska revolutionskalendern. Skriv tre av dem och vilken månad idag de ungefär motsvarar, och varför du tror att revolutionärerna ville ändra kalendern.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Napoleon: från general till kejsare och Napoleonkrigen →