Wienkongressen, restaurationen och revolutionerna 1820, 1830 och 1848
Maskinöversättning
Lär dig
Efter Napoleons nederlag möttes stormakterna (Österrike, Storbritannien, Preussen och Ryssland, med det besegrade Frankrike) vid Wienkongressen 1814–1815 för att ordna Europa på nytt. Man följde två idéer: legitimitetsprincipen, som gav tronen tillbaka åt de dynastier som styrde före 1789, och maktbalansen, så att ingen stormakt skulle dominera de andra. Kongressen leddes av den österrikiske kanslern Metternich. Ludvig XVIII hade återvänt till Frankrikes tron 1814, och Wien bekräftade det; påven fick tillbaka Kyrkostaten; Belgien slogs ihop med Nederländerna, och Tyska förbundet skapades, med 39 stater under Österrikes ledning. Utanför kongressen avträdde Danmark Norge till Sverige 1814 (freden i Kiel), och Norge förenades med Sverige under samma kung.
Från 1815 till 1848 Många härskare misstrodde de liberala idéerna (konstitutioner och tryckfrihet) och de nationalistiska (en stat för varje folk). Ryssland, Österrike och Preussen slöt Heliga alliansen för att försvara monarkierna, och i de tyska staterna övervakades pressen och universiteten. Det är restaurationen.
Ändå förekom revolter. Åren 1820 och 1821 gjorde liberaler uppror i Spanien, Neapel och Piemonte, och trupper från andra stormakter slog ned dem. År 1821 började det grekiska frihetskriget, som stormakterna erkände 1830. I juli 1830 störtade en revolution i Paris Karl X och satte Ludvig Filip på tronen; samma år lösgjorde sig Belgien från Nederländerna och Polen gjorde uppror mot Ryssland, utan framgång.
år var vad som hände 1820−1821 Spanien, Neapel, Piemonte besegras av andra stormakter 1830 Paris och Bryssel ny kung; Belgien föds 1848 Paris, Wien, Berlin nästan alla nedslagna 1849 Tre vågor av revolter År 1848 bröt revolutioner ut i många städer: i februari föll Ludvig Filip och Frankrike utropade andra republiken, med rösträtt för alla vuxna män; i mars blev det resningar i Wien, som Metternich flydde från, och i Berlin, Milano och Budapest. Missväxt och arbetslöshet spelade in, liksom kraven på friheter och på nationalstater för italienare, tyskar och ungrare. I maj sammanträdde Frankfurtparlamentet för att utarbeta en konstitution för ett enat Tyskland. I Sverige blev det oroligheter i Stockholm, med dödsoffer, när nyheterna från Paris nådde landet.
Några städer med revolter År 1849 hade monarkiernas arméer slagit ned nästan alla revolutioner. Vissa förändringar blev kvar: Österrikiska kejsardömet avskaffade böndernas livegenskap och Piemonte behöll sin konstitution. Många historiker menar att revolutionerna misslyckades på kort sikt, men att deras idéer levde vidare. Därefter bildades kungariket Italien (1861, fullbordat 1870) och Tyska kejsarriket (1871).
Lösta exempel
Exempel 1
Gunni och Julia tittar på Olles tidslinje. Hur många år skiljer Wienkongressen (1815) och julirevolutionen (1830) i Paris åt?
- Man räknar ut skillnaden mellan årtalen: 1830 − 1815 = 15.
- Under de 15 åren övervakade de restaurerade monarkierna pressen, men det förekom revolter 1820 och 1821.
- Restaurationen var inte en tid utan konflikter.
Det gick 15 år.
Se upp! Många tror att Europa efter Wien levde i lugn och ro fram till 1848.
Exempel 2
Totte och Nora tittar på kartan över revoltstäderna. Vad visar den?