Kampen om rösträtten: rösträtt för män och för kvinnor
Maskinöversättning
Lär dig
Rösträtt är rätten att rösta. Under en stor del av 1800-talet hade bara en minoritet rösträtt. Censusrösträtt, eller rösträtt efter inkomst, innebär att rösträtten beror på inkomst eller egendom: bara de som betalar en viss skatt eller äger vissa tillgångar får rösta. Allmän rösträtt för män ger alla vuxna män rösträtt, och kvinnlig rösträtt ger kvinnorna rösträtt. På den tiden betydde ”allmän” nästan alltid ”för alla män”.
I Storbritannien gav valreformen 1832 de industriella städerna egna ledamöter i parlamentet och rösträtt åt fler män med egendom, men inte åt de flesta arbetare eller kvinnor. Chartisterna, en rörelse av arbetare och hantverkare, publicerade 1838 folkstadgan (People's Charter) och lämnade 1839, 1842 och 1848 in petitioner till parlamentet, som avslogs. Med tiden blev fem av folkstadgans sex punkter lag. Nya lagar utvidgade männens rösträtt 1867 och 1884.
Från rösträtt för fler män till lika rösträtt I Frankrike var det före 1848 bara de rikaste männen som röstade: omkring 250 000. År 1848 införde revolutionen varaktigt rösträtt för alla vuxna män, och antalet väljare steg till omkring 9 miljoner.
Kvinnorna stod utanför nästan överallt. I Storbritannien växte två strömningar fram. Suffragisterna, som från 1897 var samlade i ett nationellt förbund av föreningar, förespråkade fredliga metoder: petitioner och möten. Suffragetterna, i det förbund som Emmeline Pankhurst grundade 1903, använde direkta aktioner, som att krossa fönsterrutor eller hungerstrejka, med slagordet ”handling, inte ord”. Många historiker diskuterar vilken metod som betydde mest.
Nya Zeeland blev 1893 det första landet med kvinnlig rösträtt i nationella val, men landets kvinnor kunde inte väljas förrän 1919. Finland blev 1906 det första landet i Europa där kvinnor både kunde rösta och väljas: 1907 valdes 19 kvinnliga ledamöter in. I Storbritannien gav en lag från 1918 kvinnor över 30 år rösträtt, med vissa krav, och män över 21 år; 1928 blev rösträtten lika för båda könen. Enligt många historiker bidrog kvinnornas arbete under första världskriget, tillsammans med många års kampanjer. I USA förbjöd ett tillägg till konstitutionen 1920 att rösträtt nekades på grund av kön, men många svarta kvinnor i södern fick fortsatt inte rösta under flera årtionden. Sveriges väg behandlas i ett annat tema.
land årtal för lagen anmärkning Nya Zeeland 1893 rösta; bli valda 1919 Finland 1906 rösta och bli valda Norge 1913 rösta Danmark 1915 rösta Ryssland 1917 rösta Storbritannien 1918 kvinnor över 30 år Tyskland 1918 rösta USA 1920 federalt tillägg Frankrike 1944 rösta Schweiz 1971 på nationell nivå Kvinnors rösträtt: årtal för lagen
Lösta exempel
Exempel 1
Julia läser på ett museum de sex punkterna i folkstadgan (1838) och vill veta vilken som inte blev lag med tiden. Titta på tabellen.
| punkt i folkstadgan (1838) | lag med tiden? |
|---|---|
| rösträtt för alla män | ja |
| hemlig röstning | ja |
| lika stora valkretsar | ja |
| inget krav på egendom | ja |
| lön åt ledamöterna | ja |
| val varje år | nej |
- De sex punkterna var: rösträtt för alla män, hemlig röstning, lika stora valkretsar, inget krav på egendom för att få bli ledamot, lön åt ledamöterna (så att även den som saknade pengar kunde bli det) och val varje år.
- Fem blev lag med tiden.
- Den som inte blev lag var den om val varje år.
Punkten om val varje år blev aldrig lag.
Se upp! Många tror att folkstadgan avvisades helt och att ingen punkt blev lag.
Exempel 2
Totte tittar på diagrammet: före lagen 1918 kunde omkring 7,7 miljoner människor rösta i Storbritannien, och efteråt omkring 21,4 miljoner. Hur många miljoner fler kunde rösta?
- Man subtraherar de två talen: 21,4 − 7,7.
- 21,4 − 7,7 = 13,7.
- Omkring 13,7 miljoner fler människor kunde rösta; nästan tre gånger så många som förut.
Omkring 13,7 miljoner fler kunde rösta.
Se upp! Många adderar de två talen i stället för att subtrahera dem.
Exempel 3
Gunni läser två påhittade texter från omkring 1910: en affisch för kvinnlig rösträtt och en tidning emot. Vilket argument ger var och en?
Två påhittade texter från omkring 1910
- Affisch för kvinnlig rösträtt (påhittad): ”Vi betalar skatt, vi arbetar och vi tar hand om våra familjer. Vi kräver rösträtt för att få säga vår mening om de lagar som berör oss.”
- Tidning mot (påhittad): ”Kvinnorna är redan representerade av sina fäder och sina män, som röstar. Deras naturliga plats är hemmet.”
- Affischen säger att kvinnor betalar skatt och arbetar, och att de bör få säga sin mening om lagarna.
- Tidningen säger att de redan representeras av sina fäder och män och att deras plats är hemmet.
- Varje text försvarar den som skrivit den: det är två röster från tiden.
Affischen kräver rösträtt med hänvisning till skatterna och arbetet; tidningen avvisar det med hänvisning till att männen representerar kvinnorna.
Se upp! Många tror att en enda text visar vad hela samhället tyckte.
En utmaning att fundera på
Fråga en vuxen i din närhet vid vilken ålder och i vilket land personen fick rösta för första gången, och vem som inte fick rösta då. Jämför svaret med tabellen över länder: vilket år infördes kvinnlig rösträtt i ditt land? Fundera också på vad som förändrades och vad som var sig likt med tiden (förändring och kontinuitet). Lägg märke till att en lag och dess första användning kan höra till olika år: i Finland är lagen från 1906 och de första valen med den från 1907.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Avskaffandet av slaveriet: rörelser, lagar och motstånd →