Nya samhällsklasser: borgerskapet och arbetarklassen
Maskinöversättning
Lär dig
Före industrialiseringen var samhället i många länder i Europa indelat i stånd: adeln, prästerna och resten av folket. Man föddes in i ett stånd, och lagen gav olika rättigheter åt vart och ett; i augusti 1789 avskaffades dessa privilegier i Frankrike. Med industrin kom ett annat sätt att ordna människor: samhällsklasser. En samhällsklass är en grupp med liknande ekonomisk situation, beroende på vad man äger och vad man lever på. Ingen lag säger vilken klass man föds in i, och i teorin kan man byta klass.
stånd samhällsklass hur man kommer in man föds in i det efter vad man äger vem som bestämmer lagen ekonomin kan man byta? nästan aldrig i teorin, ja Stånd och samhällsklass Det här var de viktigaste klasserna. Den jordägande adeln levde på sin jord och sina arrenden och bevarade mycket makt; adelstitlarna var lagliga, men här räknar vi adeln som en klass eftersom den levde på intäkter från jord. Borgerskapet var ägarna till fabriker, banker, fartyg och stora handelshus: de levde på vinsten från sina affärer. Medelklassen var läkare, advokater, lärare, kontorister och småhandlare. Arbetarklassen, som också kallas proletariatet, levde på lön för arbete i fabriker, gruvor eller transporter; den ägde inte maskinerna. Bland arbetarna fanns skillnader: en maskinist tjänade mer än en grovarbetare. Och inte alla arbetade i fabrik: år 1851 var arbete som hembiträde, ett annat lönearbete, den vanligaste sysselsättningen för kvinnor.
klass lever på exempel adeln av sin jord och arrenden godsägare och lorder borgerskapet av vinsten från sin affär fabriksägare, bankirer medelklassen av sitt yrke eller en butik läkare, lärare, handlare arbetarklassen av en lön arbetare i fabriker och gruvor Samhällsklasserna på 1800-talet Varje klass levde på olika sätt: bostaden, maten, skolan och hälsan. Chadwicks rapport från 1842 visade att arbetarna i städerna i genomsnitt dog mycket tidigare än de välbärgade. Enligt många historiker fick borgerskapet också större politisk tyngd: år 1832 gav en lag industristäder som Manchester och Birmingham deras första parlamentsledamöter, men den gav inte rösträtt åt arbetarna eller kvinnorna.
Social rörlighet innebär att byta samhällsklass. Vissa lyckades: Richard Arkwright började som barberare, blev med tiden en av de största fabrikörerna och slogs till riddare 1786. Men det hörde till ovanligheterna: för att ta sig uppåt behövdes pengar, utbildning eller kontakter, och många arbetare stannade i samma klass hela livet. Man kunde också sjunka, till exempel efter en konkurs. Om den ojämlikheten var rättvis diskuterade liberaler, konservativa och socialister senare: det får du se i temat om ideologierna.
Fem årtal i klassamhället
Lösta exempel
Exempel 1
Läraren Olle föreslår att klassen ska sortera fyra påhittade personer efter vad de lever på. Julia och Gunni ska säga vilken klass var och en tillhör.
En påhittad text
- A: äger tre tygfabriker och lever på vinsten från dem.
- B: är lärare, får en lön och äger ingen fabrik.
- C: är spinnerska, får en veckolön och äger inte maskinerna.
- D: är greve och lever på arrenden från sin jord.
- Nyckelfrågan är: vad lever personen på och vad äger personen? Det spelar ingen roll hur personen är klädd eller vad hon eller han heter.
- A äger tre fabriker och lever på vinsten: A tillhör borgerskapet. B får en lön och äger inga fabriker: medelklass.
- C får en lön och äger inte maskinerna: arbetarklassen. D lever på arrenden från sin jord: adeln.
A, borgerskapet; B, medelklass; C, arbetarklassen; D, adeln.
Se upp! Många sorterar efter kläderna, namnet eller hur mycket någon verkar tjäna, och inte efter vad någon lever på.
Exempel 2
Julia jämför två påhittade hushållsbudgetar. Arbetarfamiljen har en inkomst på 20 shilling i veckan och lägger 10 på mat; medelklassfamiljen har 100 och lägger 25. Hur stor del av sina inkomster lägger var och en på mat?
| påhittad familj | inkomst per vecka | utgift för mat |
|---|---|---|
| arbetarfamilj | 20 shilling | 10 shilling |
| medelklassfamilj | 100 shilling | 25 shilling |
- Man delar utgiften för mat med inkomsten: 10 : 20 = 0,5 och 25 : 100 = 0,25.
- Arbetarfamiljen lägger 50 % på mat; medelklassfamiljen 25 %.
- Räknat i shilling lägger medelklassfamiljen mer (25 mot 10), men det väger mindre för den.
Arbetarfamiljen lägger 50 % av sina inkomster på mat och medelklassfamiljen 25 %.
Se upp! Många jämför bara beloppen och tror att den som lägger fler shilling på mat lägger mer på mat.
Exempel 3
Totte läser att medelåldern vid döden i ett påhittat kvarter var 30 år. I den påhittade tabellen var 4 av 10 dödsfall bebisar (0 år) och 6 vuxna på 50 år. Vilken uträkning gjordes, och vad säger den om kvarteret?
| ålder vid döden | personer |
|---|---|
| 0 år | 4 |
| 50 år | 6 |
- Medelvärdet är summan av åldrarna delad med antalet personer: (4 · 0 + 6 · 50) : 10 = 30.
- De 4 bebisarna drar ner medelvärdet: de vuxna i tabellen dog vid 50.
- Så ”30 år” säger inte hur länge varje person levde.
Medelvärdet blir 30 fastän de vuxna i tabellen dog vid 50: bebisarna drar ner det.
Se upp! Många tror att ett medelvärde säger hur länge varje person levde.
En utmaning att fundera på
Tänk på fem yrken som du ser omkring dig (en bagare, en sjukskötare, en lärare…). Skriv för vart och ett om personen arbetar för en lön, för en månadslön eller i sin egen rörelse, och om personen äger sin lokal. Hur liknar det klasserna på 1800-talet och hur skiljer det sig? Det som liknar är en kontinuitet; det som inte gör det är en förändring. Och att säga hur mycket det liknar är en tolkning: historikerna pekar på det de ser och diskuterar det.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Revolución agraria, demográfica y de los transportes antes de la fábrica →