De politiska partierna växer fram i Sverige
Maskinöversättning
Lär dig
I flera hundra år bestod riksdagen av fyra stånd: bönder, borgare, präster och adel. Ett stånd är en grupp som man tillhör genom födseln och som försvarar sin egen grupps intressen. År 1866 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes av en tvåkammarriksdag: första kammaren valdes indirekt och andra kammaren direkt. Bara omkring 6 % av befolkningen fick rösta: män med en viss inkomst eller förmögenhet.
Utan stånd började riksdagsledamöterna gruppera sig efter idéer och intressen. Så uppstod de moderna partierna: organisationer av människor med liknande åsikter som ställer upp kandidater i val och vill ha platser i riksdagen för att kunna påverka lagarna. Redan mellan 1719 och 1772 fanns det i ståndsriksdagen två rivaliserande grupper, Hattarna och Mössorna, som många framställningar räknar som Sveriges första partier, även om det diskuteras om de verkligen var det. År 1867, när den nya riksdagen samlades för första gången, bildades Lantmannapartiet, som främst företrädde bönderna och under flera årtionden var den starkaste gruppen i andra kammaren.
stånd parti man tillhör genom födseln idéer byta grupp mycket svårt är möjligt vill uppnå försvara sin grupp vinna röster och mandat Stånd och parti är inte samma sak En fråga kunde splittra ett parti. År 1888 delade diskussionen om tullar (skatter som man betalar för det som importeras) Lantmannapartiet i två: de som ville skydda den svenska produktionen och de som föredrog frihandel. De gick ihop igen 1895.
Andra partier bildades när fler människor fick egna idéer. Den här listan anger bara när partierna bildades och värderar inget av dem. Det socialdemokratiska partiet SAP (Sveriges socialdemokratiska arbetareparti) bildades 1889 och sa sig försvara arbetarnas intressen. År 1900 bildade liberalerna Liberala samlingspartiet för att utvidga rösträtten. År 1904 bildades den konservativa organisationen Allmänna valmansförbundet och 1913 Bondeförbundet, som sa sig försvara jordbrukarna.
År Parti Kort förklaring 1867 Lantmannapartiet böndernas grupp 1889 SAP det socialdemokratiska partiet 1900 Liberala samlingspartiet den liberala samlingen 1904 Allmänna valmansförbundet den konservativa organisationen 1913 Bondeförbundet böndernas förbund Några partier och när de bildades År 1896 kom Hjalmar Branting från SAP in i riksdagen, och fram till 1902 var han den enda socialdemokratiska ledamoten. Parti, rörelse och stånd är inte samma sak: en folkrörelse, som LO (Landsorganisationen i Sverige), är en förening som driver en sak, medan ett parti ställer upp i val.
Från stånd till de första partierna Dagens partier och val studerar du i samhällskunskapen. Här handlar det bara om hur partierna uppstod.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia gör en tabell med Olles klass, med två kolumner: ”stånd” och ”parti”. Vad ska hon skriva på raden ”man tillhör genom”?
| stånd | parti | |
|---|---|---|
| man tillhör genom | födseln | idéer |
| byta grupp | mycket svårt | är möjligt |
| vill uppnå | försvara sin grupp | vinna röster och mandat |
- Ett stånd var en grupp man föddes in i: man föddes i adeln, bland prästerna, i borgerskapet eller bland bönderna.
- Till ett parti kommer man genom sina idéer: man väljer det.
- Därför skriver man ”födseln” och ”idéer”.
Stånd: födseln. Parti: idéer.
Se upp! Många tror att ett stånd var ett parti på den tiden.
Exempel 2
Gunni tittar på listan över partier. SAP är från 1889 och Allmänna valmansförbundet från 1904. Hur många år skiljer de två årtalen åt?
| År | Parti | Kort förklaring |
|---|---|---|
| 1867 | Lantmannapartiet | böndernas grupp |
| 1889 | SAP | det socialdemokratiska partiet |
| 1900 | Liberala samlingspartiet | den liberala samlingen |
| 1904 | Allmänna valmansförbundet | den konservativa organisationen |
| 1913 | Bondeförbundet | böndernas förbund |
- Man subtraherar årtalen: 1904 − 1889.
- 1904 − 1889 = 15.
- Det gick 15 år mellan de två bildandena.
Det gick 15 år.
Se upp! Många räknar fel när de subtraherar och svarar 25 eller 5.
Exempel 3
Totte läser två påhittade åsikter om tullar: en från en tillverkare och en från en konsument. Varför stämmer de inte överens?
En påhittad text (två synpunkter på tullar)
- En tillverkare: ”En hög tull skyddar min fabrik mot billigare utländska varor.”
- En konsument: ”En hög tull gör det jag köper dyrare: jag föredrar frihandel utan hinder.”
- Tillverkaren tjänar på att utländska varor blir dyrare.
- Konsumenten tjänar på att varorna blir billigare.
- Var och en försvarar sina egna intressen.
- En slutsats om orsaker, som tillskrivs en historiker, är en tolkning; ett kontrollerat datum är ett faktum.
Båda försvarar sitt eget intresse, och därför kan en fråga splittra ett parti.
Se upp! Många tror att den ena åsikten är ett faktum och den andra en lögn.
En utmaning att fundera på
Välj en fråga som din klass måste bestämma (var utflykten ska gå, vad maskoten ska heta …) och bilda två grupper med olika idéer. Skriv upp vad varje grupp står för och varför. Fundera sedan: vad är skillnaden mellan en sådan grupp och ett stånd, som man tillhör genom födseln?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Från ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt (1909–1921) →