Storstrejken 1909 och Saltsjöbadsavtalet: den svenska förhandlingsmodellen
Maskinöversättning
Lär dig
Löner och arbetsvillkor förhandlas fram. En fackförening är en organisation för arbetare och en arbetsgivarorganisation en för företagare. Om parterna inte kommer överens kan det bli en konflikt: en strejk, där arbetarna lägger ned arbetet, eller en lockout, där arbetsgivarna hindrar dem från att arbeta. Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan en fackförening och arbetsgivarna om löner och villkor för en hel bransch.
Landsorganisationen (LO), fackföreningarnas centralorganisation, bildades 1898 och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), arbetsgivarnas organisation, 1902. Därefter blev det många konflikter. År 1906 slöt parterna decemberkompromissen: arbetsgivarna erkände fackföreningarna, och fackföreningarna godtog att arbetsgivarna leder arbetet och får anställa och avskeda.
Part Går med på arbetsgivare rätten att organisera sig fackföreningar att arbetsgivaren leder arbetet Decemberkompromissen 1906 Den 4 augusti 1909 hotade arbetsgivarna i SAF med en omfattande lockout, och LO svarade med en storstrejk: omkring 300 000 arbetare lade ned arbetet. Enligt flera berättelser tog strejkkassorna slut, och i början av september sade LO åt de strejkande att återgå till arbetet. Det blev ett nederlag för fackföreningarna: LO förlorade ungefär hälften av sina medlemmar.
Två lagar från 1928 reglerade kollektivavtalen och skapade Arbetsdomstolen. En av reglerna är fredsplikten: så länge ett kollektivavtal gäller får de som har skrivit under det varken strejka eller ta till lockout. År 1931 sköt militären i Ådalen mot en demonstration som riktade sig mot strejkbrytare (arbetare som tar de strejkandes plats), och fem personer dog. Enligt historikern Roger Johansson blev det en nationell vändpunkt för arbetsmarknaden.
Från LO och SAF till Saltsjöbadsavtalet År 1935 föll ett lagförslag från regeringen om konflikterna i riksdagen, delvis på grund av fackföreningarnas motstånd. Mellan 1935 och 1936 började de två parterna tala om att lösa frågan utan lag. Efter förhandlingar undertecknade de den 20 december 1938 Saltsjöbadsavtalet, som fick sitt namn efter orten där en stor del av förhandlingarna hölls. Avtalet fastslog hur man skulle förhandla, frivilliga gränser för rätten till konflikt och ett gemensamt råd, Arbetsmarknadsnämnden.
Det var en frivillig överenskommelse mellan två organisationer, inte en lag. Många historiker talar om ”Saltsjöbadsandan”: årtionden av samarbete, med brytningar från slutet av sextiotalet. Andra röster har kritiserat avtalet. I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön. År 2024 omfattades enligt Medlingsinstitutet ungefär nio av tio anställda av kollektivavtal.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia fyller i en tabell med tre begrepp tillsammans med Olles klass: strejk, lockout och kollektivavtal. Vem genomför en lockout?
| Begrepp | Vem gör det eller vad det är |
|---|---|
| strejk | arbetarna genomför den |
| lockout | arbetsgivarna genomför den |
| kollektivavtal | fackets och arbetsgivarnas avtal |
- Vid en strejk lägger arbetarna ned arbetet.
- Vid en lockout är det arbetsgivarna som hindrar arbetarna från att arbeta.
- Ett kollektivavtal är ett avtal mellan fackförening och arbetsgivare.
Det gör arbetsgivarna.
Se upp! Här tror många att en lockout är en strejk som arbetarna genomför.
Exempel 2
Gunni tittar på tidslinjen och ser storstrejken (1909) och undertecknandet av Saltsjöbadsavtalet (1938). Hur många år skiljer de två händelserna åt?
- Man subtraherar årtalen: 1938 − 1909.
- 1938 − 1909 = 29.
- Det gick 29 år mellan storstrejken och avtalet.
- Hela det här systemet med överenskommelser mellan fackförening och arbetsgivare, med få lagar, kallas ”den svenska modellen”; den brukar förklaras av flera etapper, som decemberkompromissen 1906 och avtalet 1938.
Det gick 29 år.
Se upp! Här räknar många fel när de subtraherar och svarar 39 eller 19.
Exempel 3
Totte läser två påhittade åsikter om avtalet från 1938: den ena säger att det ger fackföreningarna styrka, den andra att medlemmarna får litet utrymme. Är de fakta?
En påhittad text (två åsikter om avtalet)
- Åsikt A: ”Att förhandla på lika villkor ger oss styrka och hindrar staten från att bestämma åt oss.”
- Åsikt B: ”Med ett sådant avtal bestämmer ledarna, och medlemmarna får litet att säga till om.”
- Ett faktum går att kontrollera, till exempel datumet 20 december 1938.
- Varje åsikt försvarar en värdering.
- Därför anger man vem som tycker så och jämför åsikterna; man kontrollerar dem inte som en uppgift.
Nej: det är värderingar som tillskrivs någon.
Se upp! Här tror många att en åsikt som låter säker är ett faktum.
En utmaning att fundera på
Fråga en vuxen i din närhet om den vuxnes arbete, eller någon bekants, regleras av ett kollektivavtal och vad avtalet reglerar (arbetstider, semester, lön). Skriv ner vem som förhandlade fram det och jämför: vilka fördelar och vilka begränsningar har det att förhandla på det sättet i stället för att bestämma i lag?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.