Logga in

← Alla avsnitt

De nationella minoriteterna i Sveriges historia: judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar

Maskinöversättning

Runt 14 år · Brukar läras ut i ⁨åk 8⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Sedan år 2000 erkänner Sverige fem grupper som nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. En nationell minoritet har funnits i Sverige i flera generationer, har ett eget språk, en egen kultur eller en egen religion och vill bevara dem. Var och en har sitt språk: jiddisch, romani chib, finska, meänkieli och de samiska språken. Samerna är dessutom ett urfolk: de levde i området innan staten fanns.

    MinoritetSpråkViktigt faktum
    judarjiddischjudereglementet 1782
    romerromani chibomnämnda sedan 1512
    sverigefinnarfinskaarbetskraftsinvandring
    tornedalingarmeänkieligränsen 1809
    samersamiska språkurfolk
    De fem minoriteterna
  2. Judar. År 1782 utfärdade kung Gustav III ett reglemente som tillät judar att bo i några få städer, som Stockholm och Göteborg, och att utöva sin religion. De hade fortfarande begränsningar och färre rättigheter än andra. Under 1800-talet fick judarna successivt fler rättigheter, och 1870 kunde de inneha nästan alla statliga ämbeten.

    Romer. De är belagda i Sverige sedan 1512. En utlänningslag från 1914 förbjöd utländska romer att komma in i landet, och förbudet gällde till 1954. År 2014 publicerade regeringen vitboken ”Den mörka och okända historien”, en officiell rapport om de övergrepp och den diskriminering som romer utsattes för under 1900-talet.

    17801800182018401860188019001920194019601980200020201782judereglementet1809Finland till Ryssland1870judar får statliga ämbe…1914inreseförbud1954förbudet upphör2000erkännande
    Årtal i den här historien
  3. Sverigefinnar och tornedalingar. Finland ingick i det svenska riket till 1809, och finska talades redan i riket. Det året avträdde Sverige Finland till Ryssland, och den nya gränsen följde Torne älv och delade Tornedalen. De som blev kvar på den svenska sidan är tornedalingarna; deras språk, meänkieli (”vårt språk”), liknar finska. Från 1940-talet till 1970-talet flyttade många finländare till Sverige för att arbeta, och mellan 1939 och 1945 kom omkring 70 000 barn, som skickades för att skyddas från kriget; de flesta återvände. Sverigefinnar är personer med finländskt ursprung som bor i Sverige.

    I norr ville staten under flera decennier, med start vid 1800-talets slut, att barnen skulle använda svenska i skolan. Den politiken kallas assimilering: att en grupp tar över majoritetens språk och seder. I många skolor i Tornedalen fick barnen inte använda hemspråket i klassrummet, och meänkieli kom att talas allt mindre. Enligt Institutet för språk och folkminnen (Isof) skadade den politiken minoritetsspråken. År 2000 erkände Sverige de fem minoriteterna och åtog sig att skydda deras språk och kultur.

    En stereotyp är en förenklad idé som upprepas om människorna i en grupp; den är inte en uppgift. Det är bra att tala om människor och om fakta med datum.

Lösta exempel

Exempel 1

Gunni tittar på temats tidslinje. Hur många år skiljer avträdelsen av Finland till Ryssland (1809) från att judar fick tillträde till nästan alla statliga ämbeten (1870)?

17801800182018401860188019001920194019601980200020201782judereglementet1809Finland till Ryssland1870judar får statliga ämbe…1914inreseförbud1954förbudet upphör2000erkännande
  1. Leta upp de två årtalen på tidslinjen: 1809 och 1870.
  2. Dra det mindre årtalet från det större: 1870 − 1809.
  3. 1870 − 1809 = 61.

Det gick 61 år.

Se upp! Många räknar fel när de drar ifrån och säger 71 eller 51.

Vanligt fel

Exempel 2

Julia läser i Olles klass två påhittade texter om skolan i en dal. Vad är skillnaden mellan de två?

Två påhittade texter (om skolan i en dal)

Skolinspektör: ”Barnen i dalen ska lära sig svenska ordentligt, så att de i morgon kan arbeta var som helst i landet. I klassrummet talas svenska.”

En äldre kvinna från dalen: ”Hemma pratade vi meänkieli, men i skolan fick man inte det. Jag lärde mig svenska, och ibland skämdes jag för att tala min mors språk.”

  1. Inspektören berättar vad staten ville: att svenska skulle användas i klassrummet.
  2. Den äldre kvinnan berättar hur hon upplevde det: hon fick inte använda sitt hemspråk.
  3. Det är två synvinklar på samma politik.

Det är två synvinklar på samma politik.

Se upp! Många tar en enda text för hela historien.

Vanligt fel

Exempel 3

Totte skriver upp tre meningar om meänkieli: A ”Det liknar finska.”, B ”Det är det vackraste språket i norr.”, C ”År 2000 erkändes det som minoritetsspråk.” Vilken är en åsikt?

  1. Ett faktum går att kontrollera i källor; en åsikt är ett omdöme.
  2. A och C går att kontrollera: den ena jämför språk och den andra har ett datum.
  3. B säger ”vackraste”: det är ett omdöme.

Mening B är en åsikt.

Se upp! Många tar ett omdöme för ett faktum.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Välj en av de fem minoriteterna och leta efter tre saker: sedan när den har funnits i Sverige, vilket språk den har och ett faktum med datum ur dess historia. Skriv två meningar om hur man kan tala om den med uppgifter och med respekt.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.