Logga in

← Alla avsnitt

Sverige som tillflyktsland under kriget: danska och norska judar och de vita bussarna

Maskinöversättning

Runt 15 år · Brukar läras ut i ⁨åk 9⁩ · Gratis

Lär dig

  1. En flykting flyr från sitt land på grund av krig eller förföljelse. Att ge asyl är att skydda personen i landet; det är inte detsamma som att ge medborgarskap. Sverige ockuperades inte och låg nära, men det handlade också om politiska beslut, och före 1942 satte Sverige gränser. I oktober 1938 beordrade Utrikesdepartementet i hemlighet, enligt Sveriges museum om Förintelsen, att den som hade ett pass med ett ”J” (som Tyskland markerade judar med) inte fick släppas in utan giltiga handlingar. Efter pogromen i november 1938 (ett våldsamt angrepp mot judar) tog Sverige emot omkring 500 judiska barn inom en kvot (ett begränsat antal platser).

    I november 1942 deporterade Tyskland omkring 530 judar från Norge med fartyget Donau (omkring 770 fram till 1943), och nästan alla mördades i nazistiska läger. Omkring tusen flydde till Sverige. Enligt Sveriges museum om Förintelsen öppnades politiken steg för steg, med två vändpunkter: den deportationen och de danska judarnas flykt 1943. Mellan 1940 och 1945 gick omkring 50 000 människor, norrmän och utlänningar, över från Norge till Sverige (en ungefärlig uppskattning).

    I början av oktober 1943 skulle Tyskland gripa judarna i Danmark; dessförinnan, i slutet av september, varnade den tyske diplomaten Georg Duckwitz danska ledare. Sverige meddelade att landet skulle ta emot dem, och fiskare och andra danskar förde dem över till andra sidan i båtar. Omkring 7 000 judar kom till Sverige (verken anger mellan 7 000 och 7 200).

    VemÅrHur de kom till Sverige
    norska judar1942över gränsen
    danska judar1943i båtar
    baltiska flyktingar1944i båtar
    fångar1945med bussar
    Vem som kom till Sverige, när och hur
  2. Under 1944 flydde tiotusentals människor från Estland, Lettland och Litauen över Östersjön i båtar undan Röda armén. I Budapest delade den svenske diplomaten Raoul Wallenberg ut skyddspass till tusentals förföljda människor; sovjeterna grep honom i januari 1945, och vad som hände med honom har inte klarlagts. Våren 1945 förde Svenska Röda Korset, med Folke Bernadotte, omkring 15 000 fångar från tyska läger till Sverige i de så kallade ”vita bussarna”; ungefär hälften var skandinaver.

    193819391940194119421943194419451938pass med J1942judar från Norge1943danska judar1944baltiska flyktingar1945de vita bussarna
    Från ”J” 1938 till de vita bussarna
  3. Vissa historiker lyfter fram de liv som räddades från 1942. Andra påminner om begränsningarna tidigare och om att förändringen kom först med kriget: enligt Mikael Byströms avhandling om den offentliga debatten 1942–1947 sågs nordbor som bröder, medan balter eller polacker sågs som ett hot. Om de vita bussarna är man oense om vem som prioriterades.

Lösta exempel

Exempel 1

Nora förbereder en utställning tillsammans med Olles klass. Hon skriver upp att ordern om pass med ”J” kom 1938 och att räddningen av de danska judarna skedde 1943. Hur många år gick det?

193819391940194119421943194419451938pass med J1942judar från Norge1943danska judar1944baltiska flyktingar1945de vita bussarna
  1. Man drar ifrån årtalen: 1943 − 1938.
  2. 1943 − 1938 = 5.
  3. Det gick 5 år mellan ordern och räddningen.

Det gick 5 år.

Se upp! Många räknar fel när de drar ifrån och säger 4 eller 6.

Vanligt fel

Exempel 2

Gunni läser en påhittad dagbok från 1943 på ett museum, skriven av en tulltjänsteman. Där står att ungefär fyrtio personer släpptes in. Vad går att veta av den här källan, och vad går inte att veta?

En tulltjänstemans dagbok (påhittad text)

Idag kom ungefär fyrtio personer till gränsen, med bara några få saker och mycket trötta.

Vi har skrivit upp deras namn och släppt in dem.

En påhittad tjänsteman, 1943

  1. Dagboken berättar vad en gränsstation gjorde en viss dag.
  2. Den säger inte hur många som kom sammanlagt eller hur de andra gränsstationerna agerade.
  3. Det är en värdefull källa, men den måste jämföras med andra.

Den beskriver ett fall, inte alla gränsstationer.

Se upp! Många tror att en dagbok berättar vad som hände i hela landet.

Vanligt fel

Exempel 3

Julia läser två påhittade åsikter: A säger att Sverige räddade många liv när landet ändrade sin politik, och B säger att Sverige dröjde med att ändra sig och inte tog emot alla på samma sätt. Motsäger de varandra?

Två åsikter (påhittad text)

  • Åsikt A: ”När Sverige ändrade sin politik räddade landet många liv.”
  • Åsikt B: ”Sverige dröjde med att ändra sig och tog inte emot alla på samma sätt.”
  1. Åsikt A värderar vad som gjordes från 1942.
  2. Åsikt B värderar hur länge det dröjde och hur människor togs emot.
  3. De utgår från olika fakta: de motsäger inte varandra, och man anger vem som har sagt dem och jämför dem.

De motsäger inte varandra: de värderar olika delar.

Se upp! Många tror att om två åsikter skiljer sig åt måste den ena vara falsk.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Leta på webbplatsen för ett museum (till exempel om Förintelsen eller historia) efter berättelsen om en person som kom till Sverige under kriget. Skriv upp varifrån personen kom, när hon eller han kom och vad källan berättar. Vad kan en enda berättelse inte säga om allt som hände?

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Folkhemmet: folkets hem och socialdemokratins år (1930–1950) →