Folkhemmets mörka sidor: tvångssteriliseringar och biologisk rasism
Maskinöversättning
Lär dig
Folkhemmet, tanken på samhället som ett hem för folket, gav trygghet åt många människor. Men den svenska staten tillämpade i flera decennier pseudovetenskapliga idéer om vem som skulle få skaffa barn. Den så kallade rasbiologin hävdade att det fanns högre och lägre mänskliga ”raser”, och eugeniken att man kunde ”förbättra” befolkningen genom att styra vem som fick barn. Det var falska idéer: en vetenskap prövar sina idéer och ändrar dem om de visar sig fel, och de här idéerna prövades inte. Dagens genetik ger inget stöd för att det finns biologiska mänskliga raser, och idéerna användes för att rättfärdiga övergrepp.
År 1922 inrättades Statens institut för rasbiologi i Uppsala, efter ett beslut i riksdagen med brett stöd. Det leddes först av Herman Lundborg. Institutet mätte befolkningen utifrån en påstådd ”ras”. Från mitten av 1930-talet, under en annan chef, riktades verksamheten successivt mot medicinsk genetik; 1959 gick det upp i Uppsala universitet, som förvarar institutets arkiv.
Från 1922 till 1999 År 1934 antogs en steriliseringslag för personer som bedömdes oförmögna att samtycka på grund av en psykisk sjukdom. Lagen från 1941 utvidgade skälen till eugeniska, sociala eller medicinska: samtycke skulle begäras, men den som bedömdes som oförmögen kunde steriliseras utan det. Båda lagarna antogs med brett stöd: politiker från olika partier, forskare och läkare stödde dem. Mellan 1935 och 1975 steriliserades omkring 63 000 personer, enligt den statliga Steriliseringsutredningen (SOU 1999:2): det är en uppskattning. Mer än 90 % var kvinnor. I många fall var frivilligheten bara skenbar: man sa ja under press, eller så steriliserades man mot sin vilja.
Lagarna drabbade personer med funktionsnedsättning, personer som var fattiga eller saknade stöd, samt romer och ”tattare”. ”Tattare” var ett nedsättande ord för kringresande människor, som i dag kallas resande. Liknande lagar fanns i andra länder: Norge (1934) och Finland (1935).
År Händelse 1922 institutet inrättas 1934 första lagen antas 1941 andra lagen antas 1976 ny lag träder i kraft 1997 utredning tillsätts 1999 ersättningen beslutas Statens lagar och beslut En ny lag, som antogs 1975, trädde i kraft 1976. År 1997 tillsatte regeringen en statlig utredning, och 1999 beslutade riksdagen om en ersättning på 175 000 kronor till de personer som hade steriliserats mot sin vilja. År 1997 sa regeringen att ”rashygienen” hade varit vanlig bland politiker, forskare och läkare i Sverige och i andra länder.
Historikerna diskuterar hur detta hänger ihop med folkhemmet: för vissa var det en del av en stat som planerar samhället; för andra en del av idéer som var vanliga i många länder. De är överens om att de drabbade personerna led skada.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia skriver på tidslinjen i Olles klass att den första steriliseringslagen antogs 1934 och att den nya lagen trädde i kraft 1976. Hur många år skiljer de två årtalen åt?
- Man drar ifrån årtalen: 1976 − 1934.
- 1976 − 1934 = 42.
- Mellan antagandet och ikraftträdandet gick det 42 år.
Det gick 42 år.
Se upp! Många räknar fel när de drar ifrån och säger 52 eller 32.
Exempel 2
Totte läser den påhittade museiskylten nedan på ett museum. Är det en exakt siffra, person för person?
En museiskylt (påhittad text)
Mellan 1935 och 1975 steriliserades omkring 63 000 personer, enligt den statliga utredningen SOU 1999:2. I många fall under press.
- Ordet ”omkring” visar att det är en uppskattning.
- Siffran kommer från en statlig utredning, som man måste ange.
- En uppskattning ger inte det exakta antalet, men väl storleksordningen: tiotusentals.
Det är en uppskattning, ingen exakt räkning.
Se upp! Många tar en siffra som bara är en uppskattning för exakt.
Exempel 3
Elsa förbereder en utställning och hittar ett dokument från 1930 som talar om ”raser”. Vilka frågor bör hon ställa sig?
- Vem skrev det och varför?
- Vad vet man i dag om de här idéerna? I dag vet man att de är falska: de utgick från antaganden som inte prövades.
- Ett sådant dokument visar tidens idéer, inte bevisade fakta.
Det visar tidens idéer, inte fakta.
Se upp! Många tar ett officiellt dokument för ett bevis för det som det säger.
En utmaning att fundera på
Om du läser en rapport eller besöker ett museum om det här ämnet, leta efter tre saker: vem som talar, vem som kallas ”lämplig” eller ”olämplig” och varifrån varje siffra kommer. Skriv två meningar om hur en stat kan erkänna, sakligt och med respekt, en skada som dess lagar orsakade.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.