Sveriges industrialisering: företag, uppfinningar och samhälle
Maskinöversättning
Lär dig
Att industrialiseras är att gå från att framför allt producera på landsbygden och för hand till att producera i fabriker, med maskiner och för en stor marknad. Sverige gjorde det senare än Storbritannien: fram till mitten av 1800-talet levde nästan alla på landsbygden. Därefter växte industrin först nära skogarna, gruvorna och hamnarna.
Varför tog Sverige fart? Många historiker pekar på flera orsaker på en gång. Storbritannien, som omkring 1914 var den största köparen av svenskt sågat virke, köpte järn (utrikeshandel). Järnvägen gjorde transporterna billigare. Liberala lagar, som aktiebolagslagen från 1848 och förordningen om näringsfrihet från 1864, gjorde det lättare att starta företag. Och många människor utan jord lämnade landsbygden (skäl som drev bort) för att söka en lön på fabriken (skäl som drog).
Många svenska företag växte fram ur en uppfinning och sålde utomlands från början, eftersom den svenska marknaden var liten. Men en uppfinning räcker inte: man behöver pengar, en fabrik och kunder. Därför användes aktiebolaget: ett företag där många människor skjuter till kapitalet genom att köpa aktier. Gustaf de Laval och hans kompanjon Oscar Lamm tog patent på separatorn 1878, och 1883 bildade de aktiebolaget AB Separator.
År Vem Vad som hände 1867 Alfred Nobel tar patent på dynamit 1876 L. M. Ericsson grundar sitt företag 1878 G. de Laval patenterar separatorn 1907 S. Wingquist grundar SKF Fyra svenska uppfinnare och företag Järnet var en annan grund. År 1858 lyckades Göran Fredrik Göransson i Edsken tillverka stål med Bessemermetoden, ett stål som framför allt användes till räls, maskiner och verktyg, och 1862 grundade han företaget i Sandviken. År 1890 bildades LKAB för att bryta järnmalm i Kiruna, och 1902 knöts järnvägen ihop ända fram till den norska hamnen Narvik.
Lagar, uppfinningar och svenska företag 1840–1910 Samhället förändrades. Stockholm gick från omkring 100 000 invånare i mitten av 1800-talet till omkring 300 000 runt 1900. Enligt en uppskattning minskade andelen av befolkningen som levde på landsbygden från omkring 72 % 1870 till omkring 48 % 1910.
Befolkning som levde på landsbygden: jordbruk, skogsbruk och fiske (uppskattning) Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att bruttonationalprodukten (BNP) växte med 2,8 % per år mellan 1890 och 1930, och BNP per invånare med 2,2 %. BNP mäter det som ett land producerar under ett år; BNP per invånare är dess genomsnitt per person. Många historiker tror att livet på sikt blev bättre för de flesta, även om de första årtiondena var hårda för många familjer.
Nobelpriset bygger på Alfred Nobels testamente och delas ut sedan 1901.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia förbereder en utställning med Olles klass. Hon har tre kort: dynamiten (1867), Ericssons telefon (ett företag från 1876) och De Lavals separator (1878). Vad behövde varje uppfinning, förutom idén, för att bli ett företag?
| År | Vem | Vad som hände |
|---|---|---|
| 1867 | Alfred Nobel | tar patent på dynamit |
| 1876 | L. M. Ericsson | grundar sitt företag |
| 1878 | G. de Laval | patenterar separatorn |
| 1907 | S. Wingquist | grundar SKF |
- En idé säljer sig inte själv: den måste tillverkas många gånger.
- För det behövs pengar (kapital), en fabrik och arbetare.
- Och man behöver kunder: den svenska marknaden var liten, och de tre företagen sålde också utomlands.
Kapital, fabrik och kunder, många av dem i andra länder.
Se upp! Många tror att det räcker att uppfinna något för att ett företag ska uppstå.
Exempel 2
Gunni läser på utställningen att Nobel tog patent på dynamiten 1867 och att de första Nobelpriserna delades ut 1901. Hur många år gick det?
- Man subtraherar årtalen: 1901 − 1867.
- 1901 − 1867 = 34.
- Det gick 34 år mellan patentet och det första Nobelpriset.
Det gick 34 år.
Se upp! Många räknar fel när de subtraherar tiotalen och svarar 44 eller 24.
Exempel 3
Totte tittar på diagrammet: 1870 levde omkring 72 % av befolkningen på jordbruk och 1910 omkring 48 %. Hur många procentenheter minskade det? Försvann landsbygden?
- Man subtraherar procentsatserna: 72 − 48 = 24 procentenheter.
- År 1910 levde fortfarande nästan hälften av folket på landsbygden.
- Jordbrukets vikt förändrades, men det försvann inte.
Minskningen var 24 procentenheter, och landsbygden var fortfarande viktig.
Se upp! Många tror att om något minskar finns det ingenting kvar.
En utmaning att fundera på
Välj ett svenskt företag som du känner till till namnet och leta i ett uppslagsverk efter vilket år det grundades, vad det uppfann eller sålde i början och om det sålde i Sverige eller utomlands. Skriv också upp en förändring från den tiden som finns kvar idag och en som inte längre finns.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Vivir en la Suecia del siglo XIX: campo, fábrica, niños y mujeres →