Kyrkan, skolan och byn förr: från katekesen till läsningen
Maskinöversättning
Lär dig
För ungefär 300 år sedan bodde de flesta människorna i Sverige på landet. Varje område var en socken: en kyrka och de människor som bodde i närheten. Den lutherska kyrkan var statskyrka. Den slutade vara det år 2000.
En socken: kyrkan och människorna i området Prästen skrev i kyrkboken vem som föddes, vem som gifte sig och vem som dog. 1686 års kyrkolag påbjöd att sådana böcker skulle föras. Kyrkan förde register över människorna fram till 1991; därefter förde en statlig myndighet det. I dag är de gamla böckerna skriftliga källor, eftersom man läser dem. Det som någon berättar med ord är en muntlig källa; ett foto, som man tittar på, är en visuell källa.
Samma lag krävde att alla människor skulle kunna läsa. Då kunde de läsa katekesen, en liten bok med frågor och svar i den lutherska kyrkan. Många barn lärde sig läsa hemma.
Varje år samlade prästen folket i byn till husförhöret, ”förhöret i husen”. Flickor, pojkar och vuxna läste högt och svarade på katekesen. Prästen antecknade i boken hur det hade gått för dem.
Ett husförhör, steg för steg Det fanns få skolor. I en del byar undervisade klockaren, som ringde i kyrkklockorna. På andra håll gick en kringvandrande lärare från gård till gård, eftersom gårdarna låg långt ifrån varandra.
År 1842 antog riksdagen folkskolestadgan. Varje socken skulle ha en skola och en utbildad lärare.
Att lära sig läsa: från hemmet till skolan Historiker har läst anteckningarna från husförhören. Omkring 1800 kunde de flesta vuxna redan läsa. Färre kunde skriva.
Tre datum i det här temat
Lösta exempel
Exempel 1
Olle visar klassen en påhittad anteckning från ett husförhör. Vad berättar den?
En påhittad text: en prästs anteckning
- Husförhör på Pilgården.
- Anna: läser bra.
- Per: läser med hjälp.
- Lisa: läser inte än.
- Erik: läser bra.
- Brita: läser bra.
- Anteckningen nämner människor på en gård.
- Där står hur var och en läste.
- Prästen skrev den för att veta vem som kunde läsa.
Det är en skriftlig källa: den berättar vem som kunde läsa på den gården.
Se upp! Här är det många som tror att anteckningen berättar vad varje person tänkte.
Exempel 2
Julia vill veta hur många år det gick mellan kyrkolagen (1686) och folkskolestadgan (1842). Hur många var det?
- Skriv det senare årtalet: 1842.
- Dra ifrån det tidigare årtalet: 1842 − 1686.
- Resultatet är 156.
Det gick 156 år.
Se upp! Här är det många som lägger ihop de två årtalen i stället för att dra ifrån.
Exempel 3
Gunni frågar: i en by utan skola, för ungefär 300 år sedan, hur kunde en flicka lära sig läsa?
- Hon kunde lära sig hemma, med sin familj.
- Hon kunde lära sig av klockaren, om han undervisade i byn.
- Hon kunde lära sig av en kringvandrande lärare, om han kom förbi hennes gård.
På flera sätt, även om det inte fanns någon skola i socknen.
Se upp! Här är det många som tror att ingen kunde lära sig läsa utan skola.
En utmaning att fundera på
Fråga en äldre person vem som lärde den att läsa och var. Lyssna och anteckna vad personen berättar: det är en muntlig källa. Fundera sedan på vad som liknar det du lärde dig i dag och vad som är annorlunda.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Frihetstiden (1719–1772): riksdag, hattar och mössor →